Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Höganäs redo stå upp för Nimis: ”En symbol för yttrandefriheten”

Publicerad: 5 oktober 2021, 11:21

Peter Schölander säger att det finns flera problem som måste lösas om Nimis ska bevaras: ”Det är frågetecken från 40 år bakåt i tiden.”

Foto: Höganäs kommun, Tommy Sjöberg/Mostphotos

”Nimis har varit en vattendelare i kommunen. Vissa tycker att det bara är ett svartbygge, andra att det är fantastiskt. Men vi kan konstatera att det satt Höganäs på kartan”, säger kommuntoppen Peter Schölander (M). Vad som händer med det kontroversiella konstverket nu är oklart.


Ämnen i artikeln:

Yttrandefrihet

Efter Lars Vilks död undrar många vad som ska hända med Nimis, konstnärens kända otillåtna verk och Höganäs viktigaste turistmål. 

Tusentals personer besöker konstverket varje år och hälften av samtalen till kommunens turistvärdar rör verket. Kommunstyrelsens ordförande Peter Schölander (M) vill gärna att det står kvar som en symbol för yttrandefrihet. Men det är inte upp till honom eller politikerkollegorna. Konstverket ägs av ett utländskt dödsbo, det står på en stiftelses mark och området förvaltas av länsstyrelsen.

Någon måste dessutom underhålla och reparera Nimis så att skulpturen inte förfaller.

Så vad händer då med Nimis?
– Det raka svaret i dagsläget är att vi inte riktigt vet. Situationen är ganska komplicerad, säger Schölander och hänvisar bland annat till ägarfrågan och 40 år gamla juridiska problem.

– Vi som kommun är beredda att diskutera med de olika parterna, men också med staten för att se om man kan hitta ett sätt att bevara det. Det är ett konstverk som betytt mycket för många.

Att Nimis framtid är komplicerad är naturligt, det har dess historia också varit. Lars Vilks uppförde det utan tillstånd 1980 i naturreservatet Kullaberg och ägnade årtionden åt att bygga och reparera det, en period som kantades av juridiska processer mellan honom och inblandade myndigheter. 2016 skadades verket i en brand. Konstnären byggde upp det igen och dömdes två år senare för förseelse mot områdesskyddet.

Konstverket har varit en kontroversiell vattendelare för Höganäs kommun. Peter Schölander säger att synen på Lars Vilks har förändrats successivt, under åren har det funnits en viss beröringsskräck. 

– Det började vända för sex sju år sen när man började förstå vidden av Lars Vilks gärning och det han betydde för yttrandefrihet. Det kanske också är så att en ny generation politiker är uppvuxna med det här verket och att det ”alltid” stått där. Alla har varit där och klättrat, vi har varit där med våra barn. 

Kommunalrådet lyfter fram Nimis som en symbol för yttrandefriheten och det pris Lars Vilks fick betala för sin konst. 

– Det visar att vi behöver ha en diskussion om vad yttrandefriheten är värd, och jag tycker att vi ska ha oinskränkt yttrandefrihet.

Fakta. Nimis

Lars Vilks uppförde ”Nimis” på stranden i det skånska naturreservatet Kullaberg 1980. Då det är olovligt uppfört har det lett till återkommande juridiska processer mellan Vilks och de berörda myndigheterna.

Verket är en träkonstruktion, byggd av drivved, plankor och grenar.

2016 eldhärjades drygt en fjärdedel av konstverket. När Vilks inledde arbetet med att återuppbygga det dömdes han för förseelse mot områdesskydd.

Konstverket ägdes 1984–86 av den tyske konstnären Joseph Beuys och senare av konstnärsduon Christo och Jeanne-Claude.

Källa: TT

 

Petter Jerdén

Reporter

petter.jerden@dagenssamhalle.se

Ämnen i artikeln:

Yttrandefrihet

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev