Här är djurfrågorna regeringen måste ta tag i

Vi vet ännu inte hur den nya regeringen kommer att se ut. Vad vi däremot vet är att djurrättsfrågor är viktiga för väljarna och särskilt viktiga för de unga. Djurrätt ligger också högt i SOM-institutets rapport om stöd för värderingar. På den tillträdande regeringens att göra-lista finns bland annat den utredning som tillsattes efter kritiken av hur minkarna har det på svenska pälsdjursfarmer varit stor under många år.

Djurens Rätt hoppas att vi får en regering som betonar vikten av att göra framsteg på djurskyddsområdet. Samtliga partier är överens om att Sverige ska driva på för bättre djurskydd i EU, men det gäller att inte glömma att det finns viktiga djurfrågor att hantera på hemmaplan också.

Därför presenterar Djurens Rätt en checklista över de tre viktigaste djurfrågorna för den kommande mandatperioden:

1. Pälsdjursfarmning är en av de mest brännande djurskyddsfrågorna. Minkfarmning är redan helt eller delvis förbjudet eller avvecklat i många andra europeiska länder. I början av året gick Norges högerregering ut med att de förbjuder pälsdjursfarmning från 2025. Det var Venstre, Liberalernas norska systerparti, som drev igenom frågan i regeringsförhandlingarna.

Såväl Sveriges Veterinärförbund som ledande svenska forskare och en europeisk expertrapport har redan dragit slutsatsen att burarna som minkarna hålls i orsakar allvarliga djurskyddsproblem. Ett minimikrav bör vara att minkarna får tillgång till simvatten och större ytor, annars är en avveckling av minkfarmning i Sverige nödvändig. Den blivande regeringen kommer att ha ett starkt stöd hos befolkningen eftersom åtta av tio svenskar anser att minkfarmning bör förbjudas.

När Djurens Rätt granskade hur partierna agerat i riksdagen under förra mandatperioden kunde vi konstatera att frågan om djurhållningen på svenska minkfarmer var den som fått störst antal riksdagsledamöter från flest partier att engagera sig.

2. Övergången till djurfri forskning är en viktig utvecklingsfråga. Utöver att djur skonas från lidande har djurfria forskningsmetoder visat sig gagna även människor och patienter i och med att de är effektivare, mer tillförlitliga och billigare än de tidigare djurförsöken. Att satsa på att gå över till alltmer djurfri forskning och att rikta forskningsmedel till utveckling av alternativa metoder är en win-win för människor, för Sverige som forskningsnation och för djuren.

För att fler djurfria metoder ska utvecklas är det avgörande att mer pengar styrs till utveckling av djurfria metoder. Nederländerna har som mål att fasa ut många djurförsök till år 2025, samt anta handlingsplaner för olika forskningsområden. Internationellt samarbete är nödvändigt för att minska antalet djurförsök och Sverige med sin långa tradition som forskningsland har möjligheten att ta en ledande roll i utvecklingen.

3. 75 procent av matens klimatpåverkan kommer från kött och mejeri. Det mest etiska vore att minska utsläppen genom att färre djur föds upp och slaktas för matproduktion, och att de djur som ändå föds upp lever under bättre förhållanden där de går utomhus och får böka, beta och picka. Enligt en ny forskningsartikel publicerad i Science är minskning av kött och mjölk till förmån för vegetabiliska alternativ det bästa vi kan göra för klimatet. Unga kvinnor visar vägen – var femte ung kvinna är vegetarian eller vegan.

Ett samhälle där vi producerar och konsumerar mer växtbaserat och där den mindre del kött, ägg och mejeri som konsumeras kommer från djur som haft det bättre är del i en hållbar framtid. Därför bör dessa tre frågor finnas med när den nya regeringen påbörjar sitt arbete.

Camilla Björkbom, förbundsordförande Djurens Rätt