Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Ge medborgarna makten över partistödet

Många försök har gjorts för att vitalisera politiken och ge medborgarna mer inflytande, men dessa försök har utgått från att de befintliga partierna ska administrera försöken – vilket sällan lyckats. I dessa dagar av kundval och pengsystem vore det bättre att ge medborgarna makten över partistödet genom en politisk medborgarpeng.

Publicerad: 3 juni 2013, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

FörtroendevaldaFöreningsstöd

Det är en allmän uppfattning att gåvor till politiker verkar korrumperande. Men hur ser det ut när politikerna ger sig själva pengar från statskassan? Vore det inte dags för en utvärdering efter 47 år med partistöd? Sanningen är att svenskarna i dagsläget inte har någon chans att påverka sina politiska partier. De klassiska sätten att markera missnöje, kritik och att lämna partiet, är i dag verkningslösa.

Tidigare var partimedlemmarna viktiga, inte minst eftersom medlemsavgifterna stod för ungefär hälften av partiernas intäkter. Medlemmarnas ideella arbete var en förutsättning för valrörelser, det politiska arbetet och opinionsbildningen. I dag är partistödet den största (60-90 procent enligt partiernas årsredovisningar) inkomstkällan, och medlemsavgifterna utgör bara några enstaka procent. Partierna har råd att hyra in politiska konsulter eller anställa politiska sekreterare, köpa annonsutrymme och driva mediakampanjer. Att hota lämna partiet är ett tomt hot, eftersom ingen medlem har något större värde för partiet.

Att öppet kritisera partiet är lika utsiktslöst, eftersom det är partiledningen som tar emot partistödet och kan disponera det fritt. Kritik från en eller flera personer kan lätt, tack vare partiets resurser, bemötas och neutraliseras. Riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson (M) skildrade i boken Knapptryckarkompaniet (2011) hur riksdagsgruppen behandlades som röstboskap vilka enbart förväntades trycka på den voteringsknapp som partiledningen angivit – och hur riksdagsledamöterna uppenbarligen fann sig i denna roll.

Det förklarar antagligen varför riksdagspartierna i dag förlorat två tredjedelar av sina medlemmar jämfört med 1990. Partimedlemmarna gör ingen stor sak av det, utan låter helt enkelt bli att betala årsavgiften. Yngre blir över huvud taget inte medlemmar.

Dagens partistöd är dock inget krav för demokrati. Sverige klarade sig genom införandet av allmän rösträtt, partiväsendets framväxt och två världskrig med partier som var privat finansierade. Storbritannien och Tyskland har betydligt lägre partistöd – i dessa länder är medlemmarna fortfarande viktiga som kampanjarbetare och finansiärer. Många försök har gjorts för att vitalisera politiken och ge medborgarna mer inflytande, men dessa försök har utgått från att de befintliga partierna ska administrera försöken – vilket sällan lyckats. I dessa dagar av kundval och pengsystem vore det bättre att ge medborgarna makten över partistödet.

Därför föreslår jag att dagens partistöd reduceras med två tredjedelar. Partierna kan överleva och ägna sig åt sin kärnverksamhet på den återstående tredjedelen, men för att göra mer än så måste de samla in frivilliga bidrag från sympatisörer.

Därefter införs en ”medborgarpeng” på 100 kronor till alla svenska medborgare över 15 år, som varje år kan ges till ett parti, organisation eller person man tycker bäst representerar ens åsikter i den politiska debatten. Det skulle kunna vara riksdagspartier – men även enskilda riksdagsledamöter. Eller tankesmedjor, journalister, TV-program och nybildade partier vilka därigenom får resurser att göra sitt jobb bättre och mer ambitiöst.

När året är slut kan givarna se om deras medborgarpeng har använts som de avsåg och som mottagaren lovat arbeta för. Om Folkpartiet år 2013 lovar att verka för en generös invandringspolitik för att sedan halvera anhöriginvandringen kommer de knappast få några medborgarpengar år 2014. Om en tidning å andra sidan lovar att bevaka EU utifrån ett svenskt perspektiv och startar en webbtv-kanal som under året har 56 scoop kommer den troligen få mer medborgarpengar under 2014.

Förslaget är inte perfekt, men det vore bättre än dagens partistöd. Dels skulle det vara en anpassning till dagens diversifierade politiska spektrum, dels skulle det tvinga fram öppnare och mer demokratiska politiska partier. Och förhoppningsvis skulle det väcka medborgarnas politiska intresse.

Fotnot: Skribenten har nyligen skrivit rapporten Det politiska bidragsberoendet (Timbro 2013).

Oscar Hjertqvist, arbetar med jämförelser på Agde Consulting

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev