Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

”Ge Komvux betalt efter resultat”

Regeringen presenterade nyligen en lagrådsremiss om utökad rätt till Komvux, vilket Almega välkomnar. Men för att få resultat krävs också ett system där utförare av Komvux betalas efter hur många som får jobb efteråt.

Publicerad: 26 augusti 2016, 03:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Almega vill öka kvaliteten på Komvux så att fler snabbt kommer i arbete eller fortsätter till högre studier.


Ämnen i artikeln:

KomvuxGymnasieutbildningAsylsökande

Det finns ett stort behov av utbildning för nyanlända, oavsett hur mycket arbetsmarknaden reformeras. Även enklare jobb är kunskapsintensiva på sina sätt. Exempelvis kräver städjobb kunskap om ytskikt, kemikalier och maskiner. Oavsett yrkesinriktning krävs kunskaper i språk och matematik.

För att integrationen ska fungera krävs därför bättre grundläggande utbildning för att nå en baskompetens samt kompletterande studier för att yrkesutbildningar från hemländerna ska fungera här. Regeringen presenterade därför nyligen en lagrådsremiss om utökad rätt till Komvux.

Almega har länge efterfrågat fri tillgång till Komvux och välkomnar därför att regeringen breddar tillgången till Komvux.

Men som regeringen själv skriver i lagrådsremissen påverkar förslaget inte antalet platser. Med kraftigt ökade kostnader kommande år för migrations- och integrationspolitik är det också osannolikt att vänta sig särskilt omfattande satsningar på vuxenutbildning.

Med begränsade resurser behöver vi i stället fråga oss hur avkastningen på investeringarna i vuxenutbildning kan bli högre. Det är av största vikt att utbildningen så snabbt och effektivt som möjligt leder till arbete eller högre studier.

Vi vet exempelvis från grundläggande vuxenutbildning att bara 61,7 procent slutför studierna och 17,2 procent fortsätter att studera. Att utbildningen blir en återvändsgränd för kortutbildade är naturligtvis helt oacceptabelt.

På Komvux finns olika resultat. Yrkesutbildningarna har hög vidaregång i arbete, medan det för andra utbildningar helt saknas statistik på vad som händer efter utbildningen. Att införa ett system där utförarna får betalt efter resultat är ett sätt ge fler tillgång till utbildning samtidigt som fler kommer vidare och får ett arbete eller studerar på högre nivå.

Lokala modeller för vuxenutbildning visar att man kan arbeta konstruktivt med kunskapsinvesteringar. Trelleborgs kommun låter alla nyanlända läsa på Komvux, även innan asylen beviljas. Eventuella överinvesteringar bland de som nekas asyl kan motiveras med att kostnaderna för att låta majoriteten behöva vänta flera år på utbildning är betydligt högre.

Även Nackas vuxenutbildning inspirerar. Här får alla som vill läsa på Komvux. Deltagarna väljer en utförare, som kan vara allt från utbildningsföretag till ABF. Därefter följs utbildningen upp på resultat. Hela 87 procent går vidare till jobb och studier efter yrkesvux. Vuxenutbildningen i Nacka är också kopplad till den lokala jobbmodellen, där sökande väljer utförare av arbetsmarknadsinsatser som betalas efter resultat.

Utmaningen är således att en välfungerande integration kräver omfattande kunskapsinvesteringar – men resurserna är begränsade. Valfrihetsmodeller – lokalt eller som en nationell Komvux-peng – ökar kostnadseffektiviteten om de kombineras med ersättningsmodeller som bara betalar för resultat, dt vill säga hur många som går vidare till arbete eller andra studier efteråt.

Staten har inte råd att fortsätta betala för integrationsinsatser som inte fungerar.

Li Jansson, arbetsmarknadsekonom Almega

Ulf Lindberg, näringspolitisk chef Almega

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev