Ge barn rätt till båda sina föräldrar

2006 års vårdnadsreforms syfte var att stärka barnperspektivet i de allt vanligare vårdnadstvisterna. Men resultatet blev en konfliktdrivande lagstiftning som ökade vårdnadstvisterna från 2900 år 2006 till 7000 idag. Det betyder att minst 10000 barn under två till fem år och ibland längre lever med föräldrar i fullt krig med varandra.

I den utredning som följt upp lagen konstateras att:

￭ samarbetsproblem anges i 92 procent av fallen som skäl för enskild vårdnad
￭ domar om enskild vårdnad har ökat från 45 till 67 procent
￭ enskild vårdnad ges till mamman i 77 procent och till pappan i 8 procent av fallen
￭ enligt tingsrätterna är 28 procent av barnen utsatta för påverkan
￭ i 40 procent av fallen hade föräldrarna tvistat i domstol tidigare

De flesta vuxna idag har bekanta som varit inblandade i en vårdnadstvist och känner till hur de blir allt smutsigare där anklagelser om våld, pedofili och falska polisanmälningar är legio. Allt för att få övertag i en förbittrad kamp om barnen. Men utan en tanke på barnen.

Den som blir rekommenderad som ensam förälder i socialtjänstens vårdnadsutredning brukar också få enskild vårdnad i tingsrätten. Antalet barn utan kontakt med ena föräldern har ökat dramatiskt då det är så lätt att blockera bort den andra föräldern ur barnens liv.

Uppfattningen att det bästa för barnen skulle vara att tvingas välja mellan föräldrarna är inget annat än ett svek av monumentala mått. Barnet utsätts då för ett fruktansvärt tryck från en eller båda föräldrarna. Det blir ett val som barnet bär med sig hela livet. Statistiken för vad som händer barn från vårdnadstvister visar på missbruk och självmord tio gånger högre än normalt.

Socialtjänstens vårdnadsutredningar är enligt forskningen långt ifrån rättssäker. Ändå utgör de underlaget i domstolarna och ger helt orimliga domslut varför tvisterna ständigt fortsätter i nya domstolstvister. Utsikten att förlora kontakten med barnen gör att föräldrarna ändå fortsätter, särskilt då systemet premierar konflikt.

Rättssociologen Annika Rejmer har förutom utredningsproblemen även pekat ut de extrema väntetiderna i domstol och socialtjänst. Psykisk ohälsa hos en förälder är en annan vanlig del i konflikterna. Något som socialtjänsten inte kan hantera.

Samtidigt är det självklart att vid ett konstaterat skyddsbehov från en förälder måste barnen skyddas. Vi föreslår här åtgärder som stärker barnperspektivet och motverkar konflikter:

￭ Tidig och obligatorisk utredning av föräldrarna som tvingar föräldrarna att hitta roten till och lösa problemen.
￭ Beivra sabotage, falska anklagelser, barnpåverkan, umgängesförsvårande och samarbetsvägran.
￭ Ställningstaganden av barn utan kontakt med båda sina föräldrar tillmäts marginell betydelse.
￭ Inrätta systematisk och fortlöpande uppföljning av barnens situation.
￭ Höjd kompetens hos socialtjänsten inom utredningsmetodik och konflikthantering.
￭ Centralisera hanteringen av de svåraste tvisterna, för att säkerställa kompetensen.

Vårdnadstvister är ett stort svenskt problem där väldigt lite gjorts för att förbättra barnens situation. Politiker undviker ämnet som fått enorma proportioner och gömmer sig bakom floskler om att barnen ska få en starkare ställning utan att presentera lösningar.

Låt oss nu ta fram ett regelverk som gynnar barnen och ger dem rätt till båda sina föräldrar.

Anders Fors, ordförande föreningen Pappabarn

Jan Angner, ledamot styrelsen PappaBarn

Börje Eriksson, ledamot styrelsen PappaBarn

Matts Hertsberg, ledamot styrelsen PappaBarn

Fredrik Nilsson, ledamot styrelsen PappaBarn