Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag11.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Demokrati

”Frihandelsavtalet hotar kommunala självstyret”

Förhandlingar pågår mellan EU och USA om frihandelsavtalet TTIP. Det som läckt ut om avtalet oroar oss lokalpolitiker. Vi befarar att företags vinstintresse nu kommer att sättas före medborgares rätt att påverka samhället de lever i, skriver tre vänsterpartister.

Publicerad: 2 september 2015, 04:44

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Kommer kommuner kunna, eller våga, genomföra förändringar kring folkhälsa eller miljö?

Foto: Colourbox


Ämnen i artikeln:

EUHandelFrihandel på gott eller ont?

Just nu pågår förhandlingar mellan EU och USA om ett nytt handelsavtal – Transatlantic Trade and Investment Partnership, TTIP. Eftersom det varit begränsad insyn i förhandlingarna vet vi rätt lite om vad man vill komma överens om, men det som läckt ut är djupt oroande – inte minst för oss lokalpolitiker som vill kunna föra en progressiv politik för minskad arbetslöshet och förbättrad hälsa.

Det kommunala självstyret är en grundbult i svensk demokrati och ger människor ansvar och inflytande där de bor. Ändå vet vi att en stor del av alla beslut som fattas på kommunal nivå påverkas eller styrs av beslut i Bryssel. Hur påverkas det kommunala självstyret av ett eventuellt TTIP-avtal?

Vi vet att avtalet föreslås innehålla en så kallad ”Investor-State Dispute Settlement” funktion (ISDS). I liknande avtal har sådana funktioner använts av företag för att stämma stater, till exempel efter kampanjer för att minska rökandet (Uruguay) eller då de fördröjt oljeskifferutvinning i syfte att utreda miljökonsekvenserna (Kanada).

Rättsprocesserna sker i specialdomstolar utanför det reguljära rättssystemet. Meningen med den här formen av tvistelösningsmekanism är att skydda investerares vinstmarginaler mot politiska beslut.

Precis där har vi ett stort problem – via handelsavtal och domstolsförfarande sätts vinstintresset före medborgares möjlighet att demokratiskt påverka samhället de lever i. Kommer kommuner kunna, eller våga, genomföra förändringar kring folkhälsa eller miljö?

Vilka möjligheter har en kommun att effektivt driva ärenden i en internationell handelsdomstol? Vi ser redan nu att överklagade upphandlingar, och överklaganden från vinstdrivande välfärdsföretag kostar både pengar och arbetstid ute i kommunerna.

Svenska kommuner är en viktig aktör i samhället, även ekonomiskt. De är stora arbetsgivare, står för stora investeringar i form av fastigheter och infrastruktur och är stora inköpare av varor och tjänster.

Kommunala upphandlingar är ett viktigt verktyg för att styra våra städer i den riktning vi vill se. I upphandlingarna kan vi ställa sociala krav och skapa arbetstillfällen, vi kan ställa miljökrav och minska miljö- och klimatpåverkan av vår konsumtion och vi kan ställa krav på att till exempel våra förskolor ska vara giftfria och främja våra barns hälsa.

Som LO och TCO påpekat så omfattar förhandlingarna om TTIP också frågor om offentlig upphandling. Här är det avgörande att avtalet får inskränka det politiska handlingsutrymmet, till exempel när det gäller i vilken form verksamhet ska bedrivas eller krav på arbets- och anställningsvillkor.

Säg att en kommun vill återkommunalisera verksamhet i stället för att låta den drivas av aktörer med vinstintresse - ett beslut som i högsta grad är politiskt. Är det då rimligt att EU via avtal med tredje part begränsat det utrymmet för denna typ av reformer?

EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström har hävdat att så inte kommer vara fallet. Men BBC avslöjade nyligen att det erbjudande som EU lade fram till USA sommaren 2014 visade att till exempel Storbritanniens offentliga sjukvård skulle omfattas av avtalet.

Det innebär enligt BBC att företag som tagit sig in på marknaden kan stämma regeringen om den återkommunaliserar verksamheten. Möjligheterna att låta kvalitetsmål styra verksamheten begränsas till förmån för företagsägares vinstintresse.

Så, om kommunernas möjlighet att använda upphandlingar som instrument begränsas ytterligare, om hotet om dyra domstolsprocesser försvårar för kommuner att utveckla miljö och folkhälsoarbete och om vinst måste sättas före kvalitet – hur mycket kvarstår då av det kommunala självstyret? Hur mycket kvarstår av den lokala demokratin?

Ann-Margarethe Livh, bostads- och demokratiborgarråd (V) Stockholms stad

Jesper Wiklund, kommunalråd (V), Sundbyberg

Caroline Täljeblad, kommunfullmäktigeledamot (V), Umeå

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev