Frihandeln har lyft Storbritanniens ekonomi

Flyktingkris, finanskris, eurokris och terrorhot. Listan på de utmaningar som EU har ställts inför de senaste åren kan göras lång. EU-samarbetet fungerar inte perfekt men det är just gränsöverskridande utmaningar som dessa unionen är satt till att hantera.

Premiärminister David Cameron som i grunden är positiv till EU-samarbetet valde inför valet att spela på EU-skeptiska känslor. Både för att vinna tillbaka EU-kritiska UKIP-väljare men också för att blidka sitt eget splittrade parti. Om britterna väljer att lämna EU kan Camerons politiska strategispel visa sig vara en ödesdiger chansning.

Storbritanniens medlemskap i EU har bidragit till en gynnsam ekonomisk utveckling i landet. De senaste decennierna har Storbritannien haft högre BNP-tillväxt än andra jämförbara stora ekonomier som Tyskland och Frankrike. Den inre marknaden, som reglerar de fria rörligheterna, gör EU till en region med konkurrens på lika villkor.

I mångt och mycket är detta britternas förtjänst men ö-rikets tradition av frihandel och öppenhet utmanas nu av protektionistiska och populistiska krafter – en återvändsgränd för landets strävande medelklass som drabbats av ökad ojämlikhet de senaste decennierna.

Även om tillväxten är ojämnt fördelad i landet, har frihandelns förtjänster onekligen bidragit till en aldrig tidigare skådad förmögenhetsökning i människans historia. Den har lyft miljontals människor ur fattigdom, men även främjat den höga levnadsstandard som vi kan åtnjuta i både Storbritannien och Sverige.

Skyhöga studieavgifter vid landets universitet försvårar dock klassresor, men att klandra EU för landets mångfacetterade utmaningar är föga konstruktivt. Bremain är det alternativ som säkerställer Londons position som finansiellt centrum i Europa, samtidigt som EU:s miljökrav och arbetsrätt respekteras.

För vid en Brexit finns det inget facit för hur ett eventuellt handelsavtal mellan EU och Storbritannien ska utformas. Man kan inte både ha och äta kakan.

Britterna kommer i ett sådant scenario självfallet fortsätta att handla med Europa, men den osäkerhet som en Brexit för med sig kan ge upphov till en nedåtgående spiral på de finansiella marknaderna. När Europa nätt och jämnt har återhämtat sig från finanskris och eurokris är det inte läge för ekonomisk osäkerhet och finansiell instabilitet.

Det har sagts förut men det tål att återupprepas: I Storbritannien har Sverige en nära allierad på de flesta områden i Europapolitiken. Vi delar synen på frihandel, de står liksom vi utanför den gemensamma valutan och våra gemensamma intressen blev särskilt tydliga förra året när Sverige gemensamt med Storbritannien fick gehör för att icke-euroländers skattebetalare inte ska vara med och betala nödlån till Grekland.

EU-samarbetet gör Sverige och Storbritannien starkare tillsammans. Gemensamt kan vi möta globala utmaningar som den globala uppvärmningen och globala finansiella obalanser – åtaganden som enskilda medlemsstater, stora som små, aldrig kommer att kunna möta ensamma.

Även om Brexit skulle innebära negativa konsekvenser för främst Storbritannien, ska inte heller de alarmistiska ropen om EU:s snara undergång överdrivas. Det är föga sannolikt att Frankrike eller Tyskland, som lade grund till kol- och stålunionen, skulle folkomrösta om ländernas respektive EU-medlemskap till följd av ett brittiskt utträde ur unionen. Däremot kommer de negativa konsekvenserna inte heller att utebli för Storbritannien.

Olle Ludvigsson, Europaparlamentariker (S)