Framtidens antibiotika kräver samlad kunskap

Antibiotikaresistens är en global ödesfråga. Vi går mot en tid där enklare sjukdomar åter kan komma att skörda liv. De senaste decennierna har spridningen av antibiotikaresistens blivit ett av de största hoten mot människans hälsa globalt.

Därför släpper vi i dag den 18 november, på den europeiska antibiotikadagen, en rapport som belyser vikten av att strategiskt fokusera pengar och att tidigt använda patentinformation som ett viktigt underlag för finansiärer för att satsa på forskning på nya antibiotika.

Sverige tillhör i dag världstoppen i forskning, däribland inom områdena livsvetenskap (Life Science) och antibiotikaresistens. Varje år satsas över 30 miljarder kronor på forskning i Sverige, men använder vi alla strategiska underlag och internationella jämförelser för att säkerställa att pengarna satsas rätt? Här kommer frågan om patentinformation in.

Patentinformation är den information som återfinns i alla världens publicerade patentansökningar och patent samt de tillhörande databaserna. Det handlar enkelt uttryckt om globala öppna data, som visar vad som redan är forskat på. Informationen kan både användas som inspiration för den egna forskningen och som ett underlag för att bedöma bästa strategin för att komma vidare. Patentinformationen är helt enkelt en viktig kompass för att navigera vidare mot nya landvinningar.

I regeringens forskningsproposition ”Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft” (prop. 2016/17:50) går det att läsa att alla måste vara med och bidra till att främja utvecklingen av nya antibiotika. Därför har PRV tittat på hur vi kan bidra.

PRV har tagit fram en rapport om antibiotikaresistens baserad på patentinformation, för att utvärdera och följa upp forskning som är gjord. Utifrån vår rapport ger vi nu ett antal förslag:

￭ Fler måste ta del av patentinformation. För att undvika ”dubbelarbete” är det avgörande att via patentinformation ta reda på var forskningen står innan man satsar på ett projekt. PRV anser att en del av forskningsanslagen bör öronmärkas och riktas mot patentinformation för att säkerställa att forskningen satsas rätt och för att se till att få ut så mycket nytta som möjligt för varje spenderad skattekrona.
￭ Vi ser bortom vinstintresse. Forskning på nya antibiotika är inte längre kommersiellt gångbart. Vår rapport visar att alltmer forskning och patentering internationellt inom området utförs på universitet och högskolor snarare än på läkemedelsföretag. Därmed blir det extra viktigt med statlig finansiering.  
￭ Ökad omvärldsbevakning och strategiska ställningstaganden. Alltmer forskningslitteratur publiceras i dag i Kina, inklusive patentinformation. Hur ser vi till att forskare i västvärlden tar del av den informationen? Genom att titta på vad som redan patenterats, inte bara på det som publicerats, får man ett bättre underlag till att ta strategiskt välavvägda beslut.
￭ Vi måste agera fort. Till nästa forskningsproposition bör det finnas en tydlig strategi där pengar öronmärks för användandet av patentinformation som forskningsunderlag. Strategiska val är nödvändiga då tiden är knapp i kampen mot resistensen.

Vår rapport rymmer också framgångssagor. Ett lysande exempel är det om ett antibiotikum som lades på hyllan på grund av att det hade giftiga bieffekter. Lyckligtvis började en annan forskare några år senare arbeta med detta antibiotikum för att lösa problemet med bieffekterna. Så småningom togs ett antibiotikum fram som blev både en medicinsk och en ekonomisk triumf. Man kan fråga sig vilka andra framforskade antibiotika som ligger och dammar i väntan på att någon ska forska vidare på dem? Titta i patentinformationen!

Det vi har att göra är att ta vid där andras arbete tagit slut och fortsätta, utveckla och sträva framåt. Det börjar i patentinformationen, men det fortsätter långt därefter.

Tillsammans kan vi kraftsamla och rädda antibiotikan som vi känner den i dag.

Peter Strömbäck, generaldirektör Patent- och registreringsverket