Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag06.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Demokrati

Förvånande att tiggares rättigheter upprör så

Det väcker uppenbarligen starka känslor att tiggare i Sverige har mänskliga rättigheter. Då är det bra att påminna om det. Mitt budskap var att förmedla regelverket kring allemansrätten, det betyder inte att jag gillar det, svarar Mårten Schultz, juridikprofessor, som kritiserats för sin artikel om att även tiggare omfattas av allemansrätten.

Publicerad: 27 maj 2015, 05:56

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Reaktionerna är talande för hur tiggerifrågan – i vid bemärkelse – blivit en fråga om känslor.


Ämnen i artikeln:

Hemlöshet

REPLIK. Reaktionerna på min artikel i SvD om att även tiggare omfattas av allemansrätten har varit starka. Det har förvånat mig, väldigt mycket till och med. Men reaktionerna är talande för hur tiggerifrågan – i vid bemärkelse – blivit en fråga om känslor. Fastighetsägarnas Marie Öhström (DS 26/5) har inte fallit i denna fåra utan skrivit en nyanserad kommentar som jag i stort håller med om. Men kanske ska jag ändå bena ut litet hur jag allmänt ser på hur denna debatt förs när det nu blev ett sådant liv.

Ungefär det här är vad jag faktiskt skriver i artikeln (de flesta som är arga på den har inte läst den):

1: Äganderätten förtjänar att respekteras.

2: Det är inte tillåtet för någon att slå upp ett tält på min tomt under en längre tid.

3: Det är viktigt att rättssamhället står upp för skyddet för äganderätten.

4: Allemansrätten gäller även för tiggare och även för andra än svenska medborgare.

5: Allemansrätten kan medföra friktion, till exempel när den används för att tjäna pengar.

6: Allemansrätten ger en rätt att tälta och vistas i naturen.

7: Allemansrätten fordrar en respekt för naturen.

8: Det finns begränsningar i allemansrätten. Man får inte slå upp långtidsläger. Men man får tälta några nätter på samma plats, om man inte stör någon.

Det där var vad jag faktiskt skrev. Allt är sant, även om vissa menar att punkt 8 ska vara ”en natt” och inte ”några” (vilket jag inte tror stämmer men det kan vara så). När jag har förklarat för kritiker som inte läst vad jag skrivit utan läst in något annat, som den helt bisarra uppfattningen att artikeln skulle påstå att allemansrätten skulle innefatta en rätt att bygga upp kåkstäder, har följdinvändningen varit att i så fall är budskapet trivialt.

”Självklart har tiggare rätt att campa men det är ju inte det som är saken nu” har det invänts. Jag antar att de därmed menar att ”saken” är läger och kåkstäder och inget annat har någon relevans. Men det finns enligt min mening en uppenbar relevans att påminna om det här:

1: Allemansrätten är reglerat i kapitlet om rättigheter i regeringsformen. Det gör att det är ett annat normativt argument än till exemepel ordningsstadgor eller planlagstiftning. Implikationerna av detta kan man fundera över om det i enskilda fall görs gällande att det finns normkonflikter.

2: Det väcker uppenbarligen starka känslor att över huvud taget påminna om att tiggare i Sverige har mänskliga rättigheter. Då är det bra att påminna om det.

3: Det finns således en grundslagsskyddad rätt, som även omfattar tiggare, att till exempel tillfälligt kunna bo i tält i Sveriges natur om de inte bosätter sig på en plats och inte skräpar ned (och i övrigt uppfyller allemansrättens förutsättningar).

Förekommer detta då? Lever alla tillresta tiggare i läger eller finns det några som faktiskt lever som jag påstår i punkt tre. Jag vet inte även om jag utgår från att de tillresta tiggarna, lika litet som andra, är en homogen grupp som lever sina liv på samma sätt. Det finns säkert stora variationer. Det spelar hur som helst inte någon större roll. Min poäng var inte att beskriva, utan regelverket.

En viktig anledning till det är det trots allt redan i dag förekommit att personer som sympatiserar med tiggarnas utsatthet hävdat att deras bosättningar kan ha stöd i allemansrätten. Då kan det vara bra att ha litet koll på vad det innebär.

Varför reagerar så många så starkt på några enkla iakttagelser i gällande rätt? Själv tror jag nog mest att det rör sig vid en fixering vid vissa aspekter av tiggeriet – särskilt bosättningarna i olagliga läger och en frustration över att rättssamhället inte tillräckligt starkt ingripit mot dessa. Jag har viss förståelse för denna frustration. Och skriver ju också om det i artikeln.

En sista synpunkt. Många blandar ihop påståenden om gällande rätt med ett gillande av gällande rätt. Mitt budskap var att förmedla regelverkets innehåll. Det betyder inte att jag gillar det. Jag tycker tvärtom allemansrätten många gånger innebär alltför långtgående inskränkningar av egendomsrätten och att det därtill är tveksamt att föra in denna inskränkning i grundlagen i det sammanhang som skett.

Men så ser det nu ut och många verkar gilla allemansrätten som den är.

Mårten Schultz, professor i civilrätt Stockholms universitet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Hemlöshet

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev