Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Fortbilda – istället för att slänga bort människor

Med en satsning på livslångt lärande skulle vi kunna motverka att människor trängs bort från arbetsmarknaden för att deras kunskaper blivit föråldrade.

Publicerad: 8 februari 2017, 04:36

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

De som i dag tar examen måste kunna vidareutbilda sig så att de är konkurrenskraftiga under hela yrkeslivet, ett yrkesliv som nog bara blir längre och längre.

Foto: Wikimedia Commons


Ämnen i artikeln:

ArbetsmarknadArbetslöshetUtbildning

I oktober förra året framkom att Ericsson planerar säga upp 3 000 anställda samtidigt som man avser anställa 1 000 nya ingenjörer under de kommande åren. Anledningen är övergången till den kommande 5G-tekniken.

Sverige har ett högskolesystem som löpande producerar nya ingenjörer, utbildade på den senaste tekniken; Ericsson kommer förhoppningsvis kunna rekrytera sina 1 000 ingenjörer. Sverige har också ett utbyggt omställningssystem inom ramen för våra kollektivavtal och de 3 000 som får gå kommer erbjudas omställningsstöd för att få nya jobb.

Men det vi inte har, som fallet Ericsson så tydligt visar, är system för livslångt lärande! Fortbildning måste ske löpande och inte aktiveras först då personer med föråldrad kunskap har sagts upp för att ersättas av nyutbildade med aktuell kunskap. Högskolesystemet är dock inriktat på långa grundutbildningar och inte livslångt lärande och då blir kunskaperna man lär ut efter hand inaktuella.

Något vi vet om framtiden är att det alltid kommer en nästa teknikgeneration. Hur ska dagens nyutbildade hålla sina kunskaper aktuella och konkurrenskraftiga, och inte som sina äldre kollegor få sparken när företaget behöver en ny generation anställda för nästa generations teknik?

Före jul svarade regeringen på Riksrevisionens kritiska rapport om det livslånga lärandet. Regeringen håller med om att fortbildningsarbetet kan bli bättre och att ”regeringen bör se över de incitamentsstrukturer som kan påverka lärosätenas möjligheter att erbjuda fortbildning.” Alltid något, men inte mycket.

Detta räcker nämligen inte för att vi kunna gå över till livslångt lärande. Jag hade förmånen att i våras arbeta i tankesmedjan Digital Utmaning och där presenterade vi ett förslag till utredningsdirektiv för den högre utbildningen. Vi föreslog bland annat följande:

Sprid ut högre utbildning. Grundutbildningar tenderar att bli allt längre samtidigt som det som undervisas allt snabbare föråldras. Vi kan inte fortsätta öka grundutbildningens längd: det kostar för mycket och studenterna förlorar tid och arbetsinkomst. Istället bör grundutbildningen vara två-tre år inriktade på baskunskaper och på att träna självständig intellektuell utveckling. De övriga åren sprids ut över yrkeslivet.

Utveckla studiefinansieringen. Om även yrkesverksamma ska utbilda sig måste dagens system utvecklas för att täcka inkomstbortfall vid studier. Staten kan fortsätta bidra, men det kan också arbetsmarknadens parter göra. I kollektivavtalen kan det avsättas medel för löpande högre utbildning och staten kan bidra med skattemässiga incitament för detta.

Skapa fristående studievägledning. Det finns stort utbud av högklassiga utbildningar från olika aktörer, både på nätet och i klassrum. Det finns även ytliga eller rent av dåliga utbildningar. Därför behövs rådgivning som del av det livslånga lärandet. Den kvalificerade studievägledningen är i dag knuten till respektive högskola. Vi saknar fristående vägledning som kan föreslå det som passar en person bäst, oavsett vem som erbjuder utbildningen.

Inrätta kvalificerad fristående examination. På arbetsmarknaden borde det vara egalt hur man lärt sig, om det går styrka att man har kunskaperna. Men pålitliga kunskapsprov i form av examination är endast tillgängliga för högskolestudier. Den som utbildar sig genom kurser över internet eller genom att studera helt på egen hand kan inte enkelt styrka att man har kvalificerad kunskap och den skicklighet som arbetsgivare efterfrågar. Vårt förslag är att erbjuda kunskapsprover fristående från högskolan men med statens kvalitetskontroll.

De som i dag tar examen måste kunna vidareutbilda sig så att de är konkurrenskraftiga under hela yrkeslivet, ett yrkesliv som nog bara blir längre och längre. Den slit- och slängstrategi för personal som i dag är rationell är en tragedi för de som drabbas och ett slöseri för hela samhället.

Digital Utmaning är ett initiativ av IT&Telekomföretagen inom Almega.

Gunnar Karlsson, professor i teletrafiksystem, Kungliga tekniska högskolan

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev