Forskare: Tillit kommer inte på beställning

Innan sommaren inkom utredningarna SOU 2018:47 Med tillit växer handlingsutrymmet och SOU 2018:48 En lärande tillsyn till Finansdepartementet. Dessa är ute på remiss till den 31 oktober och förtjänar att kommenteras av forskarsamhället.

En utgångspunkt i utredningarna är att om offentliga organisationer ”styrs med tillit” så resulterar det i tillit. Tillit ska utgöra en grundläggande styrprincip – vilken ska signalera tillit och tilltro till professionerna, så att man inte ”styr i onödan”. En problematik i detta resonemang är att resultatet antas finnas initialt, ett klassiskt cirkelresonemang.

Sverige är ett av de länder i världen med högst tillit mellan människor. Detta betraktas som en förutsättning för kollektiv handling – som exempelvis politik och vertikal maktutövning. Tillit ligger inbäddat i horisontella relationer mellan enskilda medborgare.

Varför är det problematiskt att sätta likhetstecken mellan förtroende och tillit?

•    Det är inte rimligt att hysa tillit till sin läkare, patient, klient eller handläggare då dessa relationer bygger på ojämnt fördelad makt. Läkaren och handläggaren har ett kunskapsövertag gentemot patienten eller klienten. Patienten kan ha stort eller litet förtroende för sin läkare, klienten kan hysa högre eller lägre förtroende för sin handläggare. Tillit bygger på ömsesidighet – förtroende bygger på auktoritet och kompetens.

•    Det blir problematiskt när tillit som begrepp börjar användas för maktutövande relationer. Hur mycket tillit ska den enskilde ha till sin chef? Ska vi prata om tillit på nästa utvecklingssamtal? I värsta fall blir konsekvensen att alla ska vara kompisar med alla och professionalitet blandas med privata sfärer, vilket kan leda till korruption.

Visst kan styrningslogiker i myndigheter och organisationer främja tillit medarbetarna emellan och minska stress. I senaste numret av Socialmedicinsk Tidskrift skriver vi att myndigheter bör främja olika kompetenser, mångfald och kreativitet i arbetslag. Detta förutsätter att chefer tolererar misstag och är aktiva i att skapa en kultur som främjar innovation och medskapande.

Till Finansdepartementet rekommenderar vi två saker: För det första, blanda inte ihop tillit och förtroende. Förtroende vilar på maktutövning, tillit bygger på ömsesidighet. För det andra ser vi ett stort värde om professionella medarbetare tillåts bli mer innovativa och kreativa.

Konsulter och forskare i all ära, men huvudpersonerna i välfärden är barnmorskorna, lärarna, förskolepersonalen, läkarna och alla andra välfärdsarbetare. Dessa nyckelgrupper behöver få större handlingsutrymme så att de kan ge sitt bästa till sina brukare – ofta de svagaste samhällsgrupperna. Det tjänar hela samhället på.

Ylva Norén Bretzer, lektor Förvaltningshögskolan, Göteborgs Universitet

Kristina Holmgren, professor vid sektionen för Hälsa och Rehabilitering, Göteborgs Universitet

Lotta Dellve, professor i arbetsvetenskap, Göteborgs Universitet

Leif Denti, lektor i psykologi vid Göteborgs Universitet

Motzi Eklöf, docent i tema hälsa och samhälle vid Linköpings universitet

Nomie Eriksson, bitr. professor i företagsekonomi, Högskolan i Skövde

Göran Jutengren, docent i psykologi vid Högskolan i Borås

Martin Lindström, professor i socialmedicin, Lunds Universitet

Daniel Normark, forskare i teknik- & vetenskapssociologi, Uppsala Universitet

Svante Prado, forskare i ekonomisk historia, Handelshögskolan Göteborgs Universitet

Helena Rohdén, doktorand i statsvetenskap, Göteborgs universitet