Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Folksams vd: Höj pensionsåldern!

I år får pensionärerna sin allmänna pension sänkt med i genomsnitt 300 kronor i månaden, visar vår nya pensionsrapport. Vår slutsats blir att om de yngre generationerna ska få en hygglig pension i framtiden krävs bland mycket annat en höjning av pensionsåldern och en reformering av avdragsrätten för pensionssparare, skriver Jens Henriksson och Håkan Svärdman på Folksam.

Publicerad: 22 april 2014, 08:48

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

PensionSocialförsäkringarArbetsmarknad

I år får Sveriges pensionärer sin allmänna pension sänkt med i genomsnitt 300 kronor i månaden. Orsaken är att skulderna i pensionssystemet är större än dess tillgångar, och då trycks den så kallade bromsen ned som sänker värdesäkringen av pensionerna. Senast hände det år 2011 och prognosen är att det även sker år 2018.

Men den allmänna pensionen faller också i förhållande till pensionärernas tidigare slutlön, sedan det nuvarande pensionssystemet sjösattes för 15 år sedan. Det beror huvudsakligen på minskad dödlighet och ökad livslängd, som inte har kompenserats med en senareläggning av pensioneringen.

Därför har den allmänna pensionen minskat från 61 till 49 procent av slutlönen för personer födda mellan åren 1938-1946. Det visar Folksam senaste rapport Vad blev det för pension 2014? som publiceras i dag måndag. Rapporten baseras på en särskild registerbearbetning som Statistiska centralbyrån har gjort på uppdrag av Folksam och omfattar drygt 637 000 individer.

Årets rapport kan sammanfattas i följande punkter:

Kraftigt pensionsfall. Den totala pensionsnivån sjönk för årskullarna födda åren 1938 till 1946 från 86 till 77 procent av slutlönen.

Mindre än halva lönen i allmän pension. Att pensionsnivån minskade för årskullarna födda åren 1938 till 1946 beror på att den allmänna pensionen minskade från 61 till 49 procent av slutlönen för dessa årskullar. Tjänstepensionen har emellertid stigit för samtliga årskullar födda 1938 till 1946 från 17 till 21 procent av slutlönen, medan den privata pensionens andel av slutlönen minskat svagt från 7 till 6 procent av slutlönen trots ett ökat pensionssparande.

Kvinnor får 5 532 kronor mindre i pension per månad än män. Den genomsnittliga totala pensionsnivån för kvinnor födda 1946 uppgick till 15 840 kronor i månaden, vilket motsvarar 74 procent av den genomsnittliga pensionen för män (21 372 kronor/månaden). Även om kvinnliga pensionärer i Stockholm har den högsta pensionen bland landets kvinnor, 17 742 kronor per månad, är den lägre än den genomsnittliga pensionen för män i samtliga län i landet. I Blekinge har kvinnorna den lägsta pensionen i landet, 14 715 kronor per månad.

Nästan alla har tjänstepension, med undantag av de 57 400 som saknar en sådan. Andelen personer med tjänstepension har ökat, om än svagt, när vi jämför årskull 1938 med 1946, från 90 till 93 procent. Tjänstepensionssystemen har lägst täckningsgrad bland låginkomsttagarna där andelen uppgår till 79 procent, medan täckningsgraden bland medel- och höginkomsttagarna är 98 procent. Män har nästan dubbelt så mycket i tjänstepension som kvinnor.

Pensionärsjobba blir allt vanligare. Många pensionärer har kvar en fot i arbetslivet, samtidigt som de tar ut hel ålderspension. I årskull 1938 var det 31 procent som hade arbetsinkomster året efter att de hade gått i pension. Motsvarande andel för årskull 1946 är 45 procent.

Om utvecklingen fortsätter enligt samma mönster så fortsätter pensionsfallet obevekligt. Våra beräkningar visar att med nuvarande pensionsåldersnorm på 65 år kommer nivån för den allmänna pensionen att minska till 41 procent av slutlönen för personer födda 1995. Senareläggs pensioneringen till 69 års ålder stiger istället pensionen till 63 procent, vilket motsvarar den nivå det reformerade pensionssystemet var tänkt att infria när systemet utarbetades under 1990-talet. Men förändringar i samhällsekonomins tillväxt, sysselsättningen, arbetslösheten, sjukfrånvaron, löneutvecklingen samt avkastningen på kapitalet i AP-fonderna och de individuella premiepensionskontona kan snabbt påverka nivån på pensionerna. Vilket inte minst det senaste decenniet har visat.

Att i detta läge försämra möjligheterna för pensionssparande genom att slopa avdragsrätten så som regeringen föreslagit är fel. Utformningen av den nuvarande avdragsrätten har sina brister då systemet framför allt gynnar dem som tjänar mest. Det som behövs är en reform som stimulerar breda grupper i samhället att spara till sin pension.

Vårt gemensamma ansvar är att hitta en lösning där sparandet får största möjliga nytta både för individen och för samhället. Långsiktigt, tryggt, livsvarig eller minst en 10 årig utbetalningstid samt låg beskattning är centrala ingredienser för en sådan reform. I dag ligger avkastningsskatten på 15 procent för avdragsgillt pensionsförsäkringssparande, medan den är dubbelt så hög för övrigt kapital. Om regeringens förslag om slopad avdragsrätt blir verklighet är det fortsatt viktigt att långsiktigt privat pensionssparande med beskattade pengar får behålla den lägre avkastningsskatten.

Ska de yngre generationerna få en hygglig pension krävs också en höjning av pensionsåldern. Men inte ens det är tillräckligt. Vi måste också skapa bättre möjligheter för människor att byta yrkesbana mitt i livet, till exempel genom förnyelse av vuxenutbildningen och kompetensutvecklingen. Samtidigt måste vi vidga och förnya möjligheterna för arbetsmarknadens parter att utveckla en arbetsmiljö där vi alla kan få ett långt och givande arbetsliv. Det är en utmaning att samlas kring för partierna bakom pensionsöverenskommelsen efter höstens riksdagsval.

Jens Henriksson, vd Folksam

Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker Folksam

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev