Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag07.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Demokrati

Fler stora kliv för miljön krävs i nästa budget

Naturskyddsföreningen välkomnar de satsningar på klimat och värdefull natur som görs i regeringens höstbudget, men konstaterar samtidigt att det kommer att krävas mycket mer för att Sverige inte ska missa miljö- och klimatmålen. Framför allt krävs ökade satsningar på en fossilfri transportsektor. Vi är också mycket kritiska till att väginvesteringarna ökar kraftigt, medan investeringar i nya järnvägsspår ligger still.

Publicerad: 22 september 2015, 13:39

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Regeringen gör en blygsam höjning av koldioxidskatten, men om Sverige ska kunna klara av att nå klimatmålet till 2020 måste den höjas rejält.

Foto: Jessica Gow, TT


Ämnen i artikeln:

SkatterMiljöbilarMiljöBudget 2016

Det var länge sedan vi hade en så här stark miljöbudget i Sverige. Det är en bra utveckling att regeringen börjat sy ihop miljö- och jobbpolitiken. Hälften av klimatsatsningarna är också jobbsatsningar.

Det är utmärkt att regeringen ska undersöka möjligheterna att införa en grön investeringsbank i Sverige. En sådan bank skulle kunna få fart på de gröna investeringarna och locka det privata kapitalet att investera i lönsamma miljöprojekt. Den bör ge ut gröna obligationer så att pensionsfonderna kan bidra till att bygga om landet utan att riskera pensionspengarna.

Vi välkomnar också de helt nödvändiga förstärkningarna på anslagen för värdefull natur, speciellt i relation till alliansens budgetar som sänkte anslagen år efter år. Men för att Sveriges miljömål ska kunna nås kommer det att krävas ytterligare betydande höjningar av anslagen, liksom även många andra insatser.

För att rädda våra sista urskogar och uppfylla internationella åtaganden för skydd av biologisk mångfald krävs en höjning av anslagen för skydd och vård av värdefull natur med ytterligare drygt en miljard kronor.

I dag riskerar Sverige att missa 14 av 16 miljömål. Regeringens klimatpaket är ett viktigt kliv framåt, men kommer inte att räcka för att nå etappmålet att minska de svenska utsläppen av växthusgaser med 40 procent till 2020. För att kunna nå målet inom drygt fyra år krävs ett nytt större klimatpaket i nästa budget.

Transporternas utsläpp av växthusgaser är den stora klimatutmaningen för Sverige. Därför är vi väldigt förvånade över att regeringen satsar så stort på väginvesteringar, men inte på ny järnväg. I höstbudgeten ökar investeringar i vägar mycket kraftigt från 3,5 till 13,8 miljarder kronor, medan nyinvesteringar i järnväg står och stampar på samma nivå.

Vi också är besvikna över att paketet inte innehåller tydligare styrmedel för fossilfria bilbränslen. Bilförsäljningen slår i dag rekord, men styrningen mot snåla bilar som går på förnybara bränslen har avstannat. I dag köps det allt färre etanol- och biogasbilar till förmån för större dieselbilar.

För att nå en fossilfri vägsektor krävs därför en kraftig satsning på elbilar och biobränslen. Regeringen bör snarast lägga ett förslag om kvotplikt som innebär att alla fossila drivmedel ska vara borta 2030.

Den bör också införa ett kraftfullt bonus-malus-system, där inköp av bränslesnåla bilar ger bonus medan bränsletörstiga bilar beskattas mer.

Miljöskatter står för endast en liten del av de skattehöjningar som görs i budgeten, vilket gör skattesystemet gråare i stället för grönare. Oberoende vilken skattenivå som regeringen vill ha bör andelen miljöskatter öka för att inom några år vara på den danska nivån, närmare nio procent sett till den totala skattekvoten. Sveriges andel miljöskatter ligger nu på strax över fem procent.

Regeringen gör en blygsam höjning av koldioxidskatten, men om Sverige ska kunna klara av att nå klimatmålet till 2020 måste den höjas rejält. En ny skatt på farliga kemikalier bör också införas. En sådan skatt skulle vara ett bra medel för att öka producenternas ansvar för de miljögifter som finns i konsumentprodukter.

Just nu minskar den ekologiska produktionen i Sverige. Trots det, och trots många fina formuleringar om ekologiskt i budgeten, finns inga nya satsningar eller öronmärkta pengar till utveckling av den ekologiska marknaden. Regeringen måste göra verkstad av sina egna ord om att ekologisk produktion bidrar till att uppnå de svenska miljömålen, ökar sysselsättningen och konkurrenskraften inom jordbrukssektorn.

Höstbudgeten är ett bra och viktigt första kliv framåt, men för att miljö- och klimatmålen ska nås behöver fler stora steg tas i nästa budget.

Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen

Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev