Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Finska välfärdsvalet: Kommuner hamnar utanför nya regionala parlamentet

Publicerad: 26 januari 2022, 11:02

– Om välfärdsområdet måste spara pengar blir det lätt för politikerna att spara här i Sjundeå eftersom vi inte har någon företrädare, säger Kristian Parviainen (S).

Foto: Vedran Vukoja/Mostphotos

Ett 50-tal kommuner fick inget mandat och hamnar utanför det nya regionala parlamentet i Finland. ”Nu får vi hoppas att andra kommuner för vår talan”, säger Kristian Parviainen (S) i Sjundeå.

Ämnen i artikeln:

ItVälfärdStaten

Torbjörn Tenfält


Var sjätte kommun får ingen egen representant i de fullmäktigeförsamlingar som i fortsättningen ska styra över sjukvården, äldreomsorgen och andra delar av social- och hälsovården i Finland.

– Om välfärdsområdet måste spara pengar blir det lätt för politikerna att spara här i Sjundeå eftersom vi inte har någon företrädare, säger Kristian Parviainen, socialdemokrat och andra vice ordförande i kommunstyrelsen.

Politikerna i Finlands 21 nya välfärdsområden ska representera hela det geografiska området och inte bara sin egen kommun, men söndagens val blev ändå en besvikelse för politikerna i Sjundeå med drygt 6000 invånare cirka fyra mil väster om Helsingfors. De fick ingen plats i Västra Nylands regionala parlament trots att några av de förtroendevalda även fick personröster från väljare i andra kommuner.

– Jag fick 109 röster från väljarna här i Sjundeå, men totalt fick jag 184 röster i valet, säger Kristian Parviainen. 

LÄS MER: Finlands val om välfärd avgjort – 100 år gammalt system görs om

En ambition med vårdreformen är att få bukt med de ökande kostnaderna för social- och hälsovården. Kristian Parviainen tror att det kan bli svårt och är bekymrad över ekonomin i Västra Nyland.

– Välfärdsområdets budget blir väldigt tajt. Vi behöver mer pengar från staten, men vet inte om vi får det. Välfärdsområdena får ju inte själva ta upp skatt från invånarna

Ett akut problem är kostnaden för det gemensamma it-system som behöver sjösättas för att samordna social- och hälsovården på ett effektivt sätt. 

– Varje kommun har olika system. Vi behöver ha samma system i hela området och det är det som kostar pengar. Vi får 12 miljoner euro från staten, men behöver 60 miljoner, säger Kristian Parviainen.

Även om den ansträngda ekonomin och det faktum att Sjundeå blivit utan plats i fullmäktige oroar, anser han att vårdreformen är rätt steg att ta. 

– Något måste göras åt vårdsektorn, annars blir det bara värre. Varje kommun har sin egen byråkrati och kostnaderna är för stora, säger Kristian Parviainen.

När reformen nu genomförs blir kommunerna av med cirka hälften av sina ansvarsområden. Kvar blir framför allt skolan, barnomsorgen och planfrågor. 

– Det är klart att kommunernas roll blir en annan och att även åldringsvården flyttas är en radikal förändring. Samtidigt har många kommuner redan tidigare börjat ordna delar av social- och hälsovården i större enheter tillsammans med sina grannkommuner och då blir inte förändringen så stor i praktiken, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef på Kommunförbundet. 

Inom de närmaste åren väntar också nya uppgifter. En stor reformering pågår inom arbetsmarknadsområdet och 2024 får den kommunala nivån ett större ansvar för sysselsättningsfrågor. 

Som en följd av valet i söndags har debatten om att politikernas många uppdrag och risken för jäv tagit fart. På tisdagen gick Kommunförbundets jurister ut med anvisningar om vad som gäller för att undvika jäv.

– Hela 77 procent av dem som valts till ledamöter i välfärdsområdenas fullmäktige är också ledamöter i kommunfullmäktige. Drygt hundra riksdagsledamöter och två av ministrarna i regeringen har också valts in i de nya parlamenten. Juridiskt är det inget som hindrar dem från att dubblera.

Hur hinner de med alla sina uppdrag?
– Det kan man verkligen fråga sig, säger Marianne Pekola-Sjöblom.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev