Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Fallet Borg visar att karensregler måste till

Diskussionen om att införa karensregler för före detta politiker som går över till näringslivet har dykt upp igen efter ytterligare ett uppmärksammat fall - Anders Borgs styrelseuppdrag i Stenbeckssfären. Jag tror att det är en sund diskussion, som inte har någon enkel lösning.

Publicerad: 11 december 2014, 11:33

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Tydligare karensregler för politiker som går till näringslivet är bra.

Foto: Suvad Mrkonjic/TT


Ämnen i artikeln:

FörtroendevaldaKorruption

Vi vill värna förtroendet för demokratin, förhindra korruption och undvika att personer använder sina förvärvade kunskaper på otillbörliga sätt. Ingen kan rimligen vara för att någon missbrukar sin ställning eller kunskap. Men den enkla principiella hållningen allena kan inte ge oss lösningen på problemet.

I andra vågskålen finns diskussionen om politiker som ”lever på skattepengar” efter att de har slutat. Den brukar också poppa upp i media och skapa upprörda känslor. Problemen i stycket ovan kan ju lösas med ett femårigt yrkesförbud för alla före detta politiker, men det är uppenbart att skattebetalarna är tämligen ointresserade av att stå för den notan. Snarare brukar skattebetalarna vilja begränsa politikers avgångsvederlag och uppmana dem att arbeta för sin försörjning som alla andra.

Ett ytterligare värde är ju dessa före detta politikers egna medborgerliga rättigheter. Ett yrkesförbud är en ganska långtgående inskränkning av en persons rättigheter. Det ska rimligen användas varsamt. Att tillföra näringslivet kompetens från politiken gör dessutom att företagen kan utvecklas och skapa fler jobb. Politiken behöver också korsbefruktas från näringslivet. Få är de som ropar efter livstidspolitiker.

Frågan om karens uppkommer i media när det handlar om kända personer som byter jobb, men de problem som beskrivs kan vara minst lika stora när det rör sig om hyggligt anonyma personer som lämnar statsapparaten. En generaldirektör har oftast närmare insyn i viktiga detaljer i statens affärer än en minister. Enskilda handläggare eller upphandlare har oerhört värdefull detaljinsyn. Därför är en diskussion om avgränsning väldigt viktig. Att bara prata om ministrar riskerar att bli väl populistiskt.

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) har öppnat för att utreda frågan. Förvisso är det lite synd att han gör det just dagen efter att en av hans politiska motståndare hamnat i rampljuset, men i sak är det en god idé. Om karensregler ska införas måste alla aspekter belysas. Att införa ett system som antingen är enkelt att kringgå eller ett som är allt för omfattande riskerar att göra mer skada än nytta.

Det är sannolikt heller inte möjligt att enbart via skrivna regler täcka in alla tänkbara situationer och utfall. Det kommer att behöva kompletteras med en mänsklig bedömning. I Norge finns ett system med mer generella riktlinjer som sedan kompletteras med en bedömning från fall till fall. Där kan man komma fram till att det i vissa fall inte alls finns något skäl till karens eller utfärda väldigt tydliga individuella förutsättningar. Detta hanteras av en funktion under Stortinget (norska riksdagen) som till och med går så långt att de intervjuar framtida arbetsgivare.

Ett annat argument för att klargöra spelreglerna är rättssäkerhet. Mitt företag hjälper andra företag att förstå politik och politiska processer och anställer därför personer som tidigare verkat inom den politiska sektorn. För en företagare är det vardag att följa massor av statligt uppsatta regler. Men som situationen ser ut i dag kan vi få kritik för att vi bryter mot regler som inte ens finns. Samma sak gäller för de före detta politikerna. Det är orimligt.

Jag välkomnar därför diskussionen om tydligare karensregler. Låt oss gärna lämna den förenklade diskussionen om för eller emot och i stället diskutera hur. För hur man än sätter upp reglerna kommer det att finnas för- och nackdelar, och som påpekat är sannolikt dåliga regler sämre än inga regler alls.

Andreas Krohn, vd Rud Pedersen Sverige

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

FörtroendevaldaKorruption

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev