EU-lagar får inte krångla till det för företagen

Det är nu 20 år sedan Sverige blev medlem i EU, dåvarande EG. Medlemskapet har utan tvekan medfört mycket positivt för svenska företag, bland annat i form av möjligheter till handel på den inre marknaden och harmonisering av lagstiftning.

Däremot efterfrågar det svenska näringslivet ett bättre genomförande av EU-lagstiftning, då företagen upplever att Sverige allt för ofta går utöver vad som krävs. Detta leder till onödigt regelkrångel, kostnader för företag i Sverige och handelshinder på den inre marknaden. En undersökning som Näringslivets Regelnämnd, NNR, lät genomföra i december 2014 visar att hälften av de intervjuade företagarna som har erfarenhet av EU-lagstiftning anser att Sverige inför EU-regler mer långtgående än andra länder.

Det engelska ordet för att förgylla, ”gold-plate”, används om situationer där medlemsstater går utöver vad en EU-rättsakt kräver när den ska genomföras nationellt. Med andra ord betyder detta att den svenska staten kan göra regelkraven fler, svårare och krångligare än vad som krävs och behövs jämfört med andra EU-länder. Gold-plating som har negativa konsekvenser för företagande, konkurrens och tillväxt bör därför undvikas. Emellertid är det svårt att specificera exakt vad som ska undvikas när det finns skilda uppfattningar om vad som menas med begreppet gold-plating.

Redan i september 2012 överlämnade NNR tillsammans med Regelrådet ett antal förslag på hur genomförandet av EU-lagstiftning i Sverige skulle kunna göras mer tydligt och transparent.

Bland annat omfattar förslagen en definition av gold-plating liksom att regeringen antar denna som ett första steg mot ökad tydlighet. Vidare föreslås att regeringen beslutar om att miniminivån för genomförande fastställs i varje enskilt fall och att den nivån ska vara vägledande vid genomförandet. Om det finns skäl att överskrida miniminivån så ska det tydligt beskrivas och effekterna för företagen analyseras och redovisas i en offentlig konsekvensbeskrivning.

NNR:s undersökning visar också att nästan en femtedel av de företag som svarat tror att konsekvenserna av EU-regler utreds mindre noggrant än konsekvenserna av inhemska regler. Då cirka hälften av de nya regler som svenska företag har att följa kommer från EU, är detta förstås problematiskt.

Konsekvensutredningsarbetet hänger tätt samman med frågan om hur gold-plating ska hanteras. Regelrådet lämnade därför 2012 ett förslag till Näringsdepartementet om att införa krav på att redovisa gold-plating i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning. Det är dags att regeringen behandlar och antar det förslaget nu.

För att den europeiska inre marknaden ska fungera som det är tänkt måste medlemsstaterna genomföra EU-lagstiftning utan att skapa konkurrensnackdelar och handelshinder. NNR:s förhoppning inför 2015, Sveriges tjugonde år som medlem i EU, är att regeringen visar handlingskraft och tar tag i denna viktiga fråga och inför de förslag som vi presenterat. På så sätt kan regeringen bidra till att underlätta för företagen att växa, anställa och exportera - ett mål den själv satt upp för näringspolitiken.

Andrea Femrell, vd Näringslivets regelnämnd

Karin Atthoff, sakkunnig Näringslivets Regelnämnd