Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Enskilda hamnar i kläm i myndigheters rättsprocesser

Begås det kollektiva justitiemord dagligen i Sverige? Frågan måste tyvärr ställas efter att vi sett hur enskilda systematiskt hamnar i underläge i domstolarna gentemot kommuner och Försäkringskassan på ett sätt som lagstiftaren inte har avsett.

Publicerad: 20 september 2011, 10:13

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Har förvaltnings- och förvaltningsprocesslagstiftningen urvattnats? Vi som representerar Föreningen för barn unga och vuxna med utvecklingstörning (FUB) ställer frågan mot bakgrund av det faktiska behov av praktisk juridisk hjälp som krävs för att få en rättvis bedömning vid tvister med Försäkringskassan och kommuner samt övriga myndigheter.

Vi känner en frustration över frånvaron av en rättvis bedömning när enskilda individer på egen hand utan juridisk kunskap eller hjälp överklagar negativa myndighetsbeslut. Detta påstående kan verka provocerande men tyvärr så målas det för varje dag upp en klarare bild av problemet. Lagstiftarens intentioner med förvaltningslagarna och den praktiska tillämpningen av dessa lagar i samband med negativa myndighetsbeslut för den enskilde överensstämmer inte.

Förvaltnings- och förvaltningsprocesslagstiftningen bygger på att kommuner och myndigheter har ett långtgående utredningsansvar och även vägledningsansvar gentemot den enskilde. Skulle myndigheterna i praktiken åtfölja sitt ansvar enligt ovan så skulle detta leda till en rättvis behandling för den enskilde. Vid tveksamheter i utrednings- och beslutsfattandet ska vägledningsansvaret följas och den enskilde ska beredas besvärshänvisning, vilket alltid sker. Tyvärr upplever vi ett troligt systematiskt tvekande från myndigheters sida vilket i praktiken leder till en automatiserad negativ inställning i beslutsfattandet. Det motiveras ofta med argumentet att ”vi måste testa lagstiftningen”. Den enskilde hänvisas till att överklaga det negativa beslutet till förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten har å sin sida i sitt uppdrag att granska och utreda detaljerna i ärendet.

Förvaltningsprocesslagen §8 stadgar följande: ”Rätten ska tillse att mål blir utrett som dess beskaffenhet kräver.” Paragrafen innebär att rätten ska granska och utreda detaljerna i varje mål på eget initiativ.

Lagstiftarens tanke var vid utformningen av domstolars och myndigheters ansvar för utredning med mera att den enskilde inte skulle behöva någon rättshjälp utan själv kunna klara av att överklaga men ändå få en rättvis bedömning.

Nu har verkligheten och samhällsutvecklingen dock förändrat spelreglerna och myndigheterna har rustat sig till tänderna med juridisk kompetens. Kommunernas och de övriga myndigheternas jurister går i svaromål för myndigheterna gentemot den enskilde med juridisk professionalism och specialistkompetens i övrigt på det förvaltnings- och socialrättsliga områdena.

Den enskilde har ingen chans utan gör ofta som det är tänkt från början av lagstiftaren, det vill säga beskriver vad han tycker att han är berättigad till. Följden av detta är nu att det oftast är myndigheten som går segrande ur förhandlingen. Betänk att förvaltningsrätten består av en domare och två folkvalda politiker, som oftast är mycket intresserade och pålästa men vi anser inte att dessa får ett objektivt underlag och rätta förutsättningar i övrigt.

Då är frågan: Begås det kollektiva justitiemord dagligen i Sverige?

Många assistentanordnare inom personligassistans har nu skapat egna juristavdelningar för att kunna möta myndigheterna på lika villkor, och de som inte anslutit sig står ofta utan. Vi från FUB har nu tagit två beslut som ska hjälpa våra medlemmar. Vi har i vår medlemsförsäkring lagt in 10 timmar rättshjälp och kommer att utbilda ett stort antal rättsombud i landet. Rättsombuden får återkommande utbildning och ska biträda våra medlemmar vid överklaganden, eventuella muntliga förhandlingar, möten hos myndigheter och även ha en rådgivande roll. Dessa rättsombud har ingen juristutbildning men har tillgång till FUB:s två förbundsjurister för stöttning och vägledning.

Frågan som inleder artikeln har kanske fått ett svar och vi skulle gärna se att lagstiftarna ser över hur den praktiska tillämpningen av de förvaltningsrättsliga lagarna sker och funderar över hur situationen kan lösas till fördel för den enskilde individen som lagstiftaren från början hade tänkt.

Anna-Lena Krook mfl, Ordförande Riksförbundet FUB

Alf Lundin, 1:e vice ordförande FUB

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News