Elevkårerna revolutionerar elevinflytandet

Skillnaden mellan elevråd och elevkårer är att en elevkår har individuella medlemmar och är självständig från skolans strukturer. Elevkårer är mycket mer än bara en metod för elevinflytande. Elevkårer är organisationer som skapar sammanhang och skolanda, som gör det roligare att gå till skolan och som leder till att skoltiden blir mer givande. Sveriges Elevkårer har i dag över 320 medlemsföreningar och över 61 000 elever är medlemmar i en elevkår. Vi jobbar varje dag med att stödja och hjälpa eleverna att skapa en bättre skola.

Övergången från elevråd till elevkårer är en del av en större trend där elever blir mer självständiga och tar ett större ansvar för sin egen och sina skolkamraters utbildning. På sätt och vis kan man säga att gymnasieeleverna hämtar inspiration från studentkårernas verksamhet och positionerar sig som en viktig kulturbärande aktör på sin skola. I dag finns det elevkårer som erbjuder läxhjälp åt sina medlemmar, organiserar arbetsmarknadsdagar och driver påverkanskampanjer för bättre skolmiljö.

Utvecklingen ställer krav på att framför allt kommunerna förnyar och uppdaterar sina stödstrukturer till elevers organisering. Det blir till exempel viktigare för en elevkår att få använda skolans lokaler för möten och aktiviteter samt att de har ett eget elevkårsrum där material kan förvaras. Det blir också viktigare med stöd till Sveriges Elevkårer. För att elevkårerna ska kunna behålla sin självständighet bör de få huvuddelen av sitt stöd och sin support från sin egen centralorganisation, en organisation som de äger tillsammans med alla andra elevkårer och som de demokratiskt bestämmer över.

Tyvärr är det bara ett fåtal kommuner som har hängt med i utvecklingen. Av Sveriges 290 kommuner är det bara 12 kommuner som i dag aktivt samarbetar med Sveriges Elevkårer:

• Göteborgs stad
• Halmstad kommun
• Hässleholms kommun
• Kalmarsunds gymnasieförbund
• Köpings kommun
• Malmö kommun
• Rönnowska och Filborna skolorna (Helsingborgs kommun)
• Sandvikens kommun
• Södertälje kommun
• Uppsala kommun
• Växjö kommun
• Ängelholms kommun

Samarbeten mellan kommuner och elevkårer har på senaste tiden också blivit nödvändigare. Fram tills nyligen har det funnits generösa stats- och landstingsbidrag till ungdomsorganisationer som elevkårerna kunnat förlita sig på. Men efter att regeringen förändrat reglerna för Ungdomsstyrelsens bidrag och många landsting skär ned har kommunerna blivit en viktigare samarbetspartner.

Det behövs därför ett ordentligt handslag mellan landets kommunpolitiker och elevkårerna. De långsiktiga samhällsvinsterna av att ha framgångsrika elevkårer som tillvaratar sina medlemmars intressen är mycket hög. Politikerna får en kontinuerlig kanal till elever och ungdomar som de kan använda för att få veta hur skolan och annan kommunal verksamhet upplevs från ett elevperspektiv. Men det finns också stora demokratiska värden i att elever får lära sig ta ansvar för en organisation och gå samman kring gemensamma intressen.

Vi är oroade för att den förändring som sker på landets gymnasieskolor har gått skolpolitikerna förbi. Var är till exempel resten av de stora kommunerna när det kommer till att stödja elevkårerna? Var är initiativen för att se till så att elevengagemanget kan leva i hela Sverige? Sveriges Elevkårer har i dag 11 regionkontor och 35 unga drivna medarbetare som bara väntar på att hitta fler kommuner att samarbeta med för att bygga upp starkare elevkårer.

Så jag uppmanar alla kommunpolitiker att tänka över sitt stöd till elevers organisering. Jag vill att de ska börja se elevernas självständiga organisationer som viktiga aktörer i den lokala skolutvecklingen och att de tillsammans med oss i Sveriges Elevkårer ska engagera sig i att skapa goda förutsättningar för elevkårer.

Mattias Hallberg, ordförande Sveriges Elevkårer