Ekström: Utan komvux hade inte Bettan blivit socionom

Mitt 1960-tal var både gammalt och modernt. Vi bodde i ett helt nybyggt höghus i den nybyggda stadsdelen Farsta söder om söder i Stockholm. Mammorna var hemmafruar som rökte, tvättade i stora tvättcentraler och gick till centrum på fredagar med håret i stora rullar under ljusblå nät. Papporna jobbade, men på lördagarna kom de hem till städade lägenheter där mammorna hade dukat fram lunch med snaps. Helgen för pappor och skolbarn var halva lördagen och söndagen. Gammaldags så det förslår.

Men 1960-talet var också en brytningstid. Lördagarna blev lediga, både för oss barn och för våra pappor. Mammorna sökte sig ut på arbetsmarknaden, framför allt till den barnomsorg och äldreomsorg som under 1970-talet byggdes ut i imponerande takt. Min mamma tog tunnelbanan in till stan och läste ryska på universitetet. Med tiden blev hon barnsköterska och facklig förkämpe för dagbarnvårdarnas rättigheter. 1968 står som märkesåret för den nya tiden.

Också utbildningen i Sverige förändrades med 1968  på fler sätt än att lördagsundervisningen försvann. Ecklesiastikdepartementet blev till Utbildningsdepartementet. Och komvux såg dagens ljus. Vi hade i Sverige en lång tradition av folkbildning, med ideellt drivna folkhögskolor och studieförbund som såg till att vuxna fick möjligheter till grundläggande utbildning och vidareutbildning i hela landet. Med komvux fick kommunerna ansvaret att erbjuda vuxna möjlighet att studera till en gymnasieexamen.

I den större historieskrivningen om 1968 kan komvux tillblivelse te sig som oväsentlig, men i det längre loppet går det inte att överskatta dess betydelse. För kvinnans frigörelse var komvux avgörande.

När komvux nu firar 50 år är det tydligt att det har spelat så stor roll för så många. Jag har fått så många fantastiska bevis på komvux betydelse för så många människor. Åsa berättar om hur hon trots stökiga gymnasieår kunde bli lärare. Kent berättar hur han med Guds hjälp och komvux blev präst. Bettan berättar att hon tack vare komvux kunde bli socionom och i många år arbeta i Angered, ett jobb hon älskar och där hon gör nytta. Bea berättar hur hon började på läkarlinjen vid 39 års ålder. Roberto, som med en militär bakgrund kunde simma, skjuta och hoppa fallskärm blev lärare och kan i dag som rektor i komvux sluta en cirkel.

Berättelserna är många, men alla handlar om hur vuxenutbildningen öppnar dörrar till nya möjligheter. Varje berättelse är berättelsen om en unik individ som med utbildning som grund kunnat forma sitt liv. Det handlar om möjligheten att nå drömjobbet, men det handlar också om möjligheten att kunna delta i samhällsdebatten, bidra till konst och kultur och om att vara med och bygga vårt gemensamma samhälle. Nyttan är individens, men nyttan är också hela samhällets.

Även om komvux har vuxit, genomgått stora förändringar, tagit och fått nya uppgifter och ser annorlunda ut i dag än för 50 år sedan, skulle jag vilja drista mig till att påstå att den bärande tankegången – att erbjuda en andra och en annan chans – i högsta grad lever.

Under den gångna mandatperioden har den socialdemokratiskt ledda regeringen satsat på komvux genom att vi har investerat i ett nytt stadigvarande kunskapslyft med permanenta utbildningsplatser inom vuxenutbildningen men också inom universitet och högskola, yrkeshögskola och folkhögskola.

Arbetet inom ramen för kunskapslyftet har också inneburit viktiga och nödvändiga moderniseringar av komvux. Regeringen har bland annat gjort en historisk förändring av komvux genom att införa en rätt till behörighetsgivande utbildning, gjort svenska för invandrare (sfi) till en del av komvux, infört ett särskilt studiestartsstöd och kraftigt byggt ut den yrkesinriktade vuxenutbildningen.

Varför har komvux blivit en så älskad del av svensk utbildning? Jag tror att det handlar om människans och samhällets utveckling. Samtidigt som människor får en chans till utveckling säkerställer vi att den kompetens som behövs i vår växande ekonomi finns där. Att erbjuda en annan och en andra chans genom utbildning hela livet och i hela Sverige är effektiv ekonomisk politik, klok utbildningspolitik och ett svårslaget sätt att bygga ett samhälle som håller ihop. Komvux svarade mot ett behov 1968, och det behovet lever lika starkt i dag.

Så grattis på 50-årsdagen, komvux, må du leva i många år!

Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S)