Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Dra lärdomar av muthärvan i Göteborg

Korruptionsfrihet kan inte tas för givet. Inte ens i ett tämligen korruptionsfritt land som Sverige. Därför finns det anledning för många kommuner att studera och dra lärdomar av muthärvan i Göteborg, skriver granskningskommissionens ledamöter som presenterar en kritisk rapport där de genomlyst korruptionshärvan.

Publicerad: 13 juni 2013, 11:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

RevisionKorruption

I dag torsdag överlämnar vi slutbetänkandet Tillitens gränser till kommunfullmäktige i Göteborg. Där analyserar vi stadens så kallade muthärva utifrån fyrtiotalet politiker- och chefsintervjuer, en enkätundersökning till cirka 40 000 anställda och medarbetare samt medie- och dokumentstudier. På särskilt några punkter har slutsatserna (dessvärre) relevans för många kommuner.

Medborgarnas misstankar om att det pågår en omfattande korruption i kommunerna bör tas på allvar. I motsats till andra vill vi dock inte sätta kommunerna under statligt förmyndarskap och lyfta bort deras ansvar för korruptionsfriheten. Men vi oroas över såväl de tendenser till nedtoning med vilken många kommuner och kanske även SKL bekämpar korruptionsriskerna, som de demoniserande karikatyrer av kommunal politik som statskramare sprider.

Kommunal politik handlar om att gå en svår balansgång mellan krav på effektivitet, rättssäkerhet och demokrati i en global konkurrens med andra städer. Det kräver ett ledarskap som kan hantera komplexa problem och samla bygdens medborgare och företagare i kamp mot andra kommuner, ibland också utmana nationalstaten; ”för kommunens bästa”.

Till sitt förfogande har de förtroendevalda en förvaltning, ofta också bolag. I två årtionden har man i regel försökt reformera dem efter det kraftigt förenklande organisationsmodet New Public Management. I bästa fall har man hittat lösningar på problem med roller, kostnadsmedvetenhet och uppdrag. Får sådana moden bli allenarådande riskerar dock andra värden att spelas ned såsom rättsstatens opartiskhetsnorm eller demokratins konfliktlösnings- och jämlikhetsidéer. Utan att någon egentligen vill det kan balansen mellan värdena ruckas med förödande verkan för medborgarnas tillit till kommunen. Om man till exempel inskränker offentligheten, försvårar man mediernas oberoende granskning, vilken visat sig vara en stark faktor för att stävja korruption. Därför är en tjänstemannaetik som underlättar mediernas granskning oumbärlig.

I praktiken existerar det inte några organisationsformer utan värdekonflikter. Se bara hur upphandlingssystemen blandar politikens och marknadens normer. Den typen av förrädiska gränser kommer inte att försvinna utan hybridiseringen av krockande normsystem ökar. Kommunala medarbetare får vänja sig vid att osäkerhet och tvetydighet ingår i varje organisering i den globala ekonomin. Beslutens komplexitet tilltar.

Professionell pluralism måste därför uppvärderas. För att göra beslut mer trovärdiga och hållbara behöver kommunerna fler inslag av maktbalans i form av ett större utrymme för saklighet och opartiskhet i sina bedömningar. Meriter måste utgöra främsta kriterium för val av medarbetare.

Arbetet mot korruption och andra oegentligheter måste vara konsekvent och uthålligt. Det ska bygga på de grundläggande värderingar för det allmänna som finns i vår Regeringsform. Genom utbildning, reflektion och förebildliga chefer kan de inlemmas i varje medarbetares ansvar och samvete.

Kommunal självstyrelse förutsätter ett egenansvar för revisionen. För att klara det bör revisionen professionaliseras och de politiska hänsynstagandena minimeras. Redovisningsrevisionen av om verksamheterna skötts korrekt bör följa de internationellt antagna normerna. För verksamhetsrevisionens bedömningar av om de kommunala målen har uppfyllts med tillfredsställande kvalitet bör Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) utveckla lämpliga normer. Yrkesrevisorer, anställda eller upphandlade, bör utföra sin granskning på fullmäktiges uppdrag och lägga fram sina samlade bedömningar där. En sådan lagändring skulle bland annat innebära att en fullmäktigeberedning får analysera de politiska konsekvenserna av en negativ rapport och fullmäktige får sedan, som nu, besluta i frågan om ansvarsfrihet.

Den politiska debatten om demokratin, effektiviteten och rättstatligheten i kommunerna skulle må väl av fler rätts- och samhällsvetenskapliga studier. Annars riskerar vi få reformer som vilar mer på olika blandningar av populistiska svartmålningar av kommunerna och idylliserande kommunal självstyrelseretorik.

Fastän ingen egentligen önskar det riskerar sammanfattningsvis värden som man inte tala om, inte belönar, inte preciserar, inte kommunicera att med tiden falla i glömska eller lojt tas för givna. När sedan avståndet mellan medborgarnas bilder och kommunernas faktiska agerande ökar, avtar inte bara medborgarnas tillit till kommunens politiker och tjänstemän utan också tilliten medborgare emellan.

Den tillit som endast rättsstatliga regler och demokratiska processer förmår att skapa kan inte bara tas för given.

Erik Amnå, professor i statskunskap vid Örebro universitet, ordförande i Granskningskommissionen i Göteborg

Barbara Czarniawska, professor i allmän företagsekonomi vid Göteborgs universitet, ledamot i Granskningskommissionen i Göteborg

Lena Marcusson, professor em. i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, ledamot i Granskningskommissionen i Göteborg

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

RevisionKorruption

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News