”Döm till barnens fördel, Migrationsverket”

Jag vill hävda att Migrationsverket gör rena felbedömningar på framförallt två områden. Det ena är i synen på nätverk kring asylsökande unga och det andra i bruket av åldersbestämningar. Nätverk är ett positivt ord som gör att man tänker sig många engagerade personer kring en behövande, men det är ett ord som Migrationsverket missbrukar.

Åldersbestämningar, med i värsta fall livshotande konsekvenser för barn, genomförs med tekniska metoder trots att inget säkert förfarande existerar.

Alla som fiskat med nät eller sett ett nät vet att maskorna oftast består av fyra knutar. Man brukar se ett nätverk kring en människa som bestående av flera personer som hålls ihop av stadigvarande relationer under lång tid. En familj är ett gott exempel. Tre personer, eller i värsta fall två, är det absolut minsta antal som kan bilda ett nätverk kring ett barn som återvisas till ett land där hen aldrig har bott.

Ett enda syskon eller en enda person kan aldrig utgöra ett nätverk. Enligt DN (21 november) vill Migrationsverket utvisa en tolvårig pojke och motiverar det med att han genom sin bror, som också ska utvisas, har ett nätverk i Afghanistan. Detta är ett oacceptabelt misstag och ett försåtligt bruk av ett positivt värdeladdat ord som möjligen kan trösta handläggaren. Ingen annan.

Åldersbestämningar är av flera skäl nödvändiga. En person under 18 år får skolgång, boende, vuxenstöd och god man. En vuxen däremot placeras på Migrationsverkets boende i årslång väntan på uppehållstillstånd eller utvisning och får inte arbeta. Beslutet om ålder kan bli livsavgörande varför tragiken är stor när det inte existerar en säker metod. Svenska Barnläkarföreningen har nyligen påpekat detta i en skrivelse till migrationsminister Heléne Fritzon (S). Till en början användes bara tandröntgen för åldersbestämning men metoden var för osäker och dömdes ut av Socialstyrelsen. Regeringen gav då uppdraget till Rättsmedicinalverket, RMV, som valde att komplettera tandröntgen med undersökning av knäledens tillväxtzon.

RMV har nu undersökt 5 820 ungdomar och valt att i sin bedömning kräva att båda metoderna ska tala för ålder under 18 år för att man ska kunna dra den slutsatsen. RMV fann att 1 133 ungdomar (19 procent) inte uppfyllde kravet, utan hade mogen knäled och samtidigt omogen tand.

Men en tysk studie visar att knäleden mognar tidigare än vad man trott och inte heller denna metod är därför säker. RMV skrev också till regeringen att man vid tvivelsmål skulle tillämpa principen att hellre anse en person vara yngre än 18 år.

Europarådet publicerade nyligen en rapport om åldersbedömning i de olika medlemsstaterna med fokus på barns rättigheter och hur tvivelsmål bör hanteras. Rekommendationen blev att eftersom det finns en felmarginal vid åldersbedömning ska beslutet i tvivelsmål ske till barnets fördel. Det sker inte i Sverige, för många räknas upp i ålder. Europarådet skriver dessutom att en felaktig åldersbedömning är en kränkning av barns mänskliga rättigheter, och utsätter dessutom barnet för risker som våld och missbruk.

Migrationsverket måste upphöra med att kalla en eller två personer kring den som utvisas för det förskönande ordet nätverk och se det som en grund för beslut. Migrationsverket måste också tillämpa en för barnet fördelaktig bedömning när åldersgränsen 18 år inte är tydlig, eftersom inga säkra metoder existerar.

Bengt Lagerkvist, barnläkare docent Umeå universitet