”Det är förluster i välfärden som är problemet”

Frågan om vinster i privata välfärdsbolag ligger högt upp på den politiska dagordningen. Som en eftergift till Vänsterpartiet har regeringen aggressivt drivit frågan. Det finns mycket att säga om problemen med regeringens krav på vinstreglering. Till exempel har Riksrevisionen sågat välfärdsutredningen.

Enligt myndigheten har regeringen inte genomfört en ordentlig analys av frågan, för att belägga att vinster överhuvudtaget bör ses som ett problem. Statsminister Stefan Löfven och civilminister Ardalan Shekarabi har inte sakligt stöd för sin tes att vinster i välfärdsföretagen dränerar välfärdens resurser. Samtidigt visar dessa toppolitiker ett aktivt ointresse för förlusterna i offentligt driven välfärd, som är den riktiga dräneringen av välfärdens resurser.

En rad undersökningar har visat att offentliga verksamheter ofta drivs med förlust. Offentliga skolor, vårdcentraler och äldreboenden klarar ofta inte sin ekonomi. De går med förluster vilka skattebetalarna behöver täcka upp. Förlusterna döljs ofta istället för att öppet redovisas.

Det krävs tidskrävande undersökningar för att hitta statistiken. Konkurrensverket har till exempel genomfört en omfattande kartläggning baserat på data för 1065 vårdcentraler runtom i Sverige. Där framkommer att hela 48 procent av de offentligt drivna under 2012 gick med underskott. Vårdföretagarna har studerat primärvården i egenregi inom ramen för vårdvalet i samtliga landsting/regioner. Mellan 2011 och 2015 gick egenregin back med nästan en miljard kronor.

I en ny rapport kartlägger jag storsjukhusens förluster. Trots att stora sjukhus ofta har en budget på flera hundra miljoner, ibland miljarder, kronor så redovisar många landsting/regioner inte sjukhusens ekonomi öppet. Enbart 19 storsjukhus siffror finns tillgängliga för allmän granskning. Som visas i tabellen nedan då gick tre av dessa sjukhus med ett överskott under åren 2012 till 2015, resten gick back. Det samlade resultatet uppgick till en förlust på drygt 4,2 miljarder kronor.

Ibland verkar politiker aktivt för att dölja förlusterna. I årsredovisningen för 2012 fick landstinget i Blekinge skarp kritik för oförmågan att kontrollera Blekingesjukhusets kostnader. Nästa år tycktes resultaten ha vänts till ett litet plus – Blekingesjukhuset gick med 0,3 miljoner i plus. Hade politikerna äntligen lyckats skapa ordning i ekonomin? Svaret var tyvärr nej. De hade bara dolt förlusterna. Revisorerna upptäckte knepet. Landstinget hade skjutit till 111 miljoner kronor extra för att omvandla röda siffror till svarta.

Det är dags att vi aktivt börjar tala om problemet med förluster i offentligt drivna välfärdsverksamheter. Välfärden organiseras genom att en viss peng avsätts för att leverera till exempel vård. Företagen lyckas ofta hålla sin budget och dessutom gå med vinst. Om de går med förlust är det de privata ägarna som belastas, skattebetalarna kommer inte till undsättning. De offentliga förlusterna betalas dock av skattebetalarna.

Ofta drivs offentliga vårdcentraler, storsjukhus och skolor med förlust år efter år. Menar regeringen verkligen att detta inte utgör ett problem? Är det inte dags att starta en debatt om hur förluster i offentlig välfärd kan undvikas?

Nima Sanandaji, vd för tankesmedjan European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform (ECEPR)