Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Den politiska ledningen splittrar SKL

Kontroversiella frågor drevs igenom på SKL:s kongress under stor politisk oenighet. Det är en olycklig utveckling som hotar organisationens roll som integritetsstark aktör gentemot staten.

Publicerad: 15 november 2011, 06:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

VårdvalSKR

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har historiskt varit en stark och självständig organisation som agerat med integritet gentemot staten och regeringsmakten. Den har haft en tradition av god intern samförståndsanda och gemenskap trots bredden i politiska åsikter. Men nu verkar den politiska majoriteten i SKL mindre angelägen att fullfölja den traditionen. Istället har organisationen mer och mer rättat in sig i den borgerliga regeringens ledband. Det är en olycklig utveckling.

SKL är en medlemsorganisation och ska inte tala om för medlemmarna vad de ska göra. En av organisationens främsta uppgifter är att företräda medlemmarnas intressen och erbjuda stöd och service. Eftersom SKL:s medlemmar är de främsta välfärdsleverantörerna och har ett ansvar för hela befolkningens välfärd på kort och lång sikt är det rimligt att förvänta sig att SKL också ägnar tid och kraft åt uppföljning och kunskapsutbyte inom de områden där medlemmarna verkar. Det råder brist på kunskap om effekterna av privatiseringar och en naiv tilltro till marknadskrafternas motiv inom vården. Därför bör SKL ta ett större ansvar för uppföljning och utvärdering av privatiseringens och konkurrensens konsekvenser inom den skattefinansierade sektorn, och då särskilt inom ramen för vårdval.

Jag föreslog i motion nr 54 till SKL-kongressen att en nationell uppföljning av valfrihetssystem inom hälso- och sjukvården görs. Frågan är angelägen för att utreda konkurrensens effekter på samverkan, patientsäkerhet, jämlikhet och ekonomisk effektivitet. Ledningen och styrningen av hälso- och sjukvården försvåras av den fragmentering som konkurrens och etableringsfrihet innebär. Hur ska landstingen lära av varandra om vår medlemsorganisation inte samlar erfarenheter av olika styrmodeller och ersättningssystem för att jämföra och följa upp effekterna av vårdval? Det ligger i medlemmarnas intresse att arbeta med uppföljning även på detta område.

Den politiska majoriteten i SKL ansåg dock att en uppföljning av valfrihetssystemen är överflödig och inte SKL:s uppgift. Motionen avslogs. Däremot ansåg samma politiska majoritet att SKL ska arbeta för vidareutveckling och ökning av LOV (lag om valfrihetssystem) även inom specialistvården. På SKL:s hemsida beskrivs detta som ett av de viktigaste besluten på kongressen. Beslutet togs i stor oenighet. Är det klokt att tvinga igenom en så kontroversiell och laddad fråga när tydlig kritik har riktats mot vårdval inom specialistvården av tunga remissinstanser vid behandlingen av lagförslaget LOVE då regeringen fick backa?

En påtaglig polarisering kunde skönjas under kongressdagarna där debatten i flera frågor bitvis blev hätsk och ideologisk. Tidigare har SKL lyckats samla medlemmarna till en minsta gemensamma nämnare där kommuner och landsting på ett positivt sätt hittat frågor att samarbeta kring. Tyvärr verkar det numera ha blivit viktigare för SKL att blidka regeringsmakten och framhäva de ideologiska skillnaderna mellan den politiska majoriteten och minoriteten. I så fall har SKL spelat ut sin roll som medlemsorganisation och integritetsstark aktör gentemot staten.

Vivianne Macdisi, oppositionslandstingsråd (S) Uppsala, förtroendevald i SKL

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

VårdvalSKR

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News