Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Demokratin behöver starka kvinnor i den politiska toppen

Förhållanden på den lokala nivån är avgörande för förändringar på nationell nivå. Därför är det viktigt att stärka kvinnors närvaro i den politiska toppen på lokal nivå runt om i världen, både för kvinnors egen skull och för hela samhällets utveckling, skriver Adiam Tedros och Drude Dalerup.

Publicerad: 3 juli 2013, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Jämställdhet

Medan mansdominans i politiken för bara några decennier sedan sågs som naturlig och förtroendeväckande, så anses i dagens globala diskurs ett politiskt system som inte har könsbalans i politiken, inte fullt ut demokratisk. Men att hälften av befolkningen har halva makten är ändå i praktiken långt ifrån självklart runt om i världen. Men det finns undantag och forskning visar att förhållanden på den lokala nivån är avgörande för förändringar på nationell nivå. Därför är det viktigt att stärka kvinnors närvaro på den politiska toppen. Kvinnor behövs i politiken, både för kvinnors egen skull och för hela samhällets utveckling.

En liten flicka som växer upp i Indien i dag kan drömma om att en dag själv få ta plats i de politiska församlingarna. Bakgrunden är en reform från 1993 som inneburit att en dryg tredjedel av platserna i motsvarigheterna till våra kommunfullmäktige reserverats för kvinnor, numera 50 procent. Att kvinnor som utgör hälften av befolkningen också bör ha halva makten kan tyckas självklart, samtidigt visar siffrorna att vi ligger långt efter idealet i många länder. Målet med att åtminstone en tredjedel av politikerna ska utgöras av kvinnor slogs fast i FNs Peking deklarationen 1995, men än i dag, år 2013 har endast 33 länder i världen nått målet. Glädjande nog har sedan dess flera åtgärder vidtagits för att ge kvinnor plats på politikens arena. Effekterna av åtgärder som kvotering, reserverade platser med mera är blandade, men det de har gemensamt att de riktar sig till att öka andelen kvinnor i politiken, och att de tvingar de politiska partier att rekrytera flera kvinnor.

Forskning visar att kvinnor i högre utsträckning än män prioriterar frågor såsom jämställdhetsfrågor, våld mot kvinnor i nära relationer samt utbildning för flickor. Har kvinnor inte access till toppositionerna på lokal nivå är sannolikheten stor att dessa frågor inte heller uppmärksammas i lika hög utsträckning. Kvinnor är fattigare både därför att de har sämre ekonomiska möjligheter och för att de ofta har sämre möjligheter än män att påverka sina livsvillkor. Dessutom är ofta deras tillgång till ekonomiska resurser, skolgång och yrkesutbildning samt samhällsservice begränsad.

Över hela världen är det de politiska partierna, som kontrollerar vem som placeras på valbar plats på vallistorna. I ljuset av att så få länder uppnått målet och i ljuset av det globala genomsnittet för kvinnorepresenationen i parlamentet ligger på 21 procent är alla åtgärder välkomna. Politiska åtgärder för att säkerställa jämn representation bland toppolitikerna, såväl på nationell som på lokal nivå lyser dock med sin frånvaro, år 2010 var endast 10 procent av världens borgmästare kvinnor. För de flickor och kvinnor som strävar efter att ta plats högst upp, är det alltjämt en lång väg kvar.

Det finns visserligen stora skillnader vad gäller graden av representation på toppen i olika världsdelar, där de nordiska länderna och Latinamerika utmärker sig i positiv mening medan Arabvärlden och delar av Asien utmärker sig i motsatt riktning, men trenden är densamma, toppen är de facto reserverade för män. Även i Sverige där svenska politiska församlingar är bland de jämställdaste i världen är förtroendeuppdragen skevt fördelade. Ju tyngre post desto sämre är kvinnorepresentationen. Ett belysande exempel är att en överväldigande majoritet, 2/3 av de arvoderade förtroendevalda i kommunalpolitiken, var män efter valet år 2006.

I syfte att stärka kvinnors närvaro på den politiska arenan, och i synnerhet på toppen, kommer Internationellt Centrum för Lokal Demokrati (ICLD) i samarbete med toppolitiker i svenska kommuner och landsting, att stärka kvinnor på lokal nivå i Afrika, Asien och Östeuropa i syfte att verka för ökad representation i de politiska församlingarna. Med start sommaren 2013 och tre år framöver kommer ICLD att erbjuda kvinnor i toppositioner i motsvarigheten till kommuner och landsting i sammanlagt 20 länder en möjlighet att interagera med sina svenska motsvarigheter. Sveriges Kommuner och Landsting initierade år 2006 ett nationellt nätverk för toppolitiker som hade det gemensamt att de var kvinnor. ICLD vill tillsammans med SKL och dessa kvinnor sprida kunskapen och gjorda erfarenheter. Sammanlagt 75 kvinnor kommer att utbildas inom ramen för utbildningsprogrammet Local Political Leaders-Capacitating Women in Politics.

Den lokala arenan har i många fall visat sig vara ett viktigt steg i den politiska karriären. Genom att stärka kvinnor som har toppositioner i motsvarigheteten till våra kommuner och landsting är ambitionen med programmet att främja frågor som har betydelse för hela samhället. Antagandet är att fler kvinnor i toppositioner leder till att ett större fokus på frågor av direkt relevans för att bekämpa fattigdom. Vi vill dock betona att samtidigt som det är av vikt att stärka kapaciteten hos de kvinnor som kandiderar eller är valda är det också viktigt att söka förändra den politiska kulturen och de informella och formella normer som råder i syfte att inkludera kvinnor, och även minoriteter, i den politiska beslutprocessen.

Utbildningsprogrammet ”Local Political Leaders - Capacitating Women in Politics” lanseras i på Almedalsveckan 2013. Välkomna att höra mer om programidé, medverkande toppolitiker och mål med utbildningsprogrammet. Läs mer på www.icld.se

Fotnot: Internationellt Centrum för Lokal Demokrati (ICLD) har som uppdrag att främja Lokal Demokrati i Sidas samarbetsländer.

Adiam Tedros, chef Internationella utbildningsprogram på ICLD

Drude Dalerup, professor i statsvetenskap och genusvetenskap, Stockholms universitet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Jämställdhet

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News