Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag18.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Demokrati

”De nationella proven behövs i skolan”

Att regeringen halverar antalet nationella prov är ett misstag, skriver Emma Köster, lärare och moderat riksdagskandidat.

Publicerad: 28 december 2017, 10:20

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

LärareKunskap

Regeringen halverar antalet nationella prov. Det är ett stort kliv i fel riktning om man vill stärka likvärdigheten och se till att eleverna får rätt betyg.

Nationella prov är ett utmärkt sätt att stärka likvärdigheten i betyg över landet. Detta är något som regeringen borde ta på större allvar, eftersom vi har haft betygsinflation och man ser att en del skolor tenderar att oftare ge glädjebetyg.

Att skriva övergripande och större prov bidrar också till att eleverna blir bättre förberedda inför provskrivning och tentor på högre utbildningar som högskola och universitet.

Anledningen till förslaget ska enligt gymnasieminister Anna Ekström (S) vara att regeringen ”har fått väldigt mycket signaler om att lärarna har en pressad arbetssituation, och att många elever är väldigt stressade”.

Som lärare kan jag bekräfta den bilden. Men kanske ska vi fördjupa oss i vad denna stress egentligen består av?

Lärarna upplever att det i huvudsak är administrativa och sociala uppgifter som utgör den största arbetsbördan. Administrationen ökar också stadigt, trots löften om avlastning. Numera innefattar administrationen även rena sekreteraruppgifter, som till exempel att fylla i telefonnummer och personnummer i kontaktdokument. Lärarna ska också arbeta mer med kontinuerlig återkoppling till eleven om var eleven befinner sig i förhållande till målen som ska leda till att eleven förstår vad den behöver arbeta vidare med.

Utöver detta ska lärarna också arbeta med elever som har behov av mycket större socialt stöd. Detta utan att Elevhälsan byggs ut i samma takt. Därmed lämnas lärarna att hantera dessa elever – och inta fler roller än vad de är utbildade för eller vad det finns resurser till. Resultatet blir mindre fokus på undervisning och en känsla av att inte räcka till.

Våld och hot i lärarnas arbetsmiljö ökar också och vad som innefattas och förväntas av en klassmentor kan vara ofantligt mycket. Låt oss ta exemplet med eleven som är inblandad i en incident eller har sporadisk närvaro, som tycks accelerera. Läraren ska då följa ett visst antal steg, som kan uppgå till så mycket som tio arbetsuppgifter eller blanketter. Det kan exempelvis innefatta att kontakta vårdnadshavare/god man, fylla i blanketter och skicka hem brev, kalla till samtal, ha regelbunden kontakt och dialog med föräldrar, samtala med elevhälsoteam, ringa igen, maila igen, påminna, riskbedöma – och inte glömma att dokumentera hela förloppet. Dessa kringuppgifter har säkert tredubblats i omfång under de senaste åren, och är en av de största anledningarna till att lärarna upplever ökad stress.

Om man på allvar vill hitta en lösning för överbelastade lärare och elever som känner sig stressade, och samtidigt stärka likvärdigheten, behöver man såklart sätta in resurserna där behoven är som störst. En insats som gör skillnad på riktigt. Snarare än att ta bort de nationella proven, som ju fyller ett utvärderande syfte, bör regeringen:

■ Plocka bort administrativa uppgifter som inte behöver utföras av en legitimerad lärare
■ Stärka upp Elevhälsan så att skolmiljön främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa på bästa sätt.
■ Införa fler nationella prov, men samtidigt införa en nationell rättning (kanske proven kan göras digitalt, i likhet med körkortsteorin?) för att ytterligare säkerställa korrekt betygssättning.

Kort sagt, att halvera antalet nationella prov är direkt olämpligt och ett stort steg bort från den likvärdighet som skolan eftersträvar. Det är en kortsiktig och ogenomtänkt åtgärd, som kommer att få konsekvenser direkt och även på längre sikt. I synnerhet som förslaget lämnar öppet för rektorer att ändå behålla proven ”som ett kvalitativt stöd för betygssättning och för att bidra till en ökad likvärdighet över landet”.

Nationella prov är och ska inte vara avgörande, men väl vägledande. De behövs och fyller ett viktigt syfte.

Frågan är var kommer vi att befinna oss rent kunskapsmässigt om tjugo år om regeringen fortsätter på den nu inslagna banan. Att förändringen kommer att få konsekvenser är jag övertygad om - hur stor återstår att se.

Emma Köster, lärare och moderat riksdagskandidat

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

LärareKunskap

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev