Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

måndag14.06.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Demokrati

De kan bli Årets Samhällsbyggare

Publicerad: 30 april 2015, 07:40

I dag offentliggjordes nomineringarna till priset Årets Samhällsbyggare. Tre kandidater är med i slutstriden om titeln. Priset delas ut av Dagens Samhälle i samband med Stora Samhällsgalan i slutet av maj.


På Dagens Samhälles Stora Samhällsgalan den 28 maj uppmärksammas en rad av de initiativ som bidrar till samhällsutveckling och förnyar välfärden.

Fyra priser kommer att delas ut: Årets Samhällsbyggare, Årets Välfärdsförnyare, Årets Samhällsentreprenör och Årets Superkommuner. Läs mer om dessa här.

I dag offentliggjordes de slutkandidater som juryn har att ta ställning till i kategorin Årets Samhällsbyggare. Av 33 nominerade återstår tre bidrag.

I juryn sitter Irene Svenonius, tidigare stadsdirektör i Stockholm; Cecilia Schelin Seidegård, landshövding Gotland; Catharina Elmsäter-Svärd, fd infrastrukturminister (M); Stig Henriksson, riksdagsledamot (V) och tidigare kommunalråd i Fagersta samt Mats Edman, chefredaktör DS.

Här är de tre som nominerats till priset Årets Samhällsbyggare:

Nominerad: Balticgruppen och Umeå kommun

Umeås kulturhus gjorde OPS till UPS

Umeå ville öppna staden mot älven. Kommunalrådet Marie-Louise Rönnmark (S) hade idén om ett kulturhus. Byggmästaren Krister Olsson ägde tomter och ville bygga hotell. Sedan ett halvår finns kulturhuset Väven, planerat, byggt och ägt av kommunen och byggföretaget gemensamt.

Säg OPS, offentlig-privat samverkan, och de flesta ser något som aldrig blir av eller väldigt krångligt och omstritt. ”UPS-modellen”, med Umeå och bygg- och fastighetsbolaget Balticgruppen, har varit sällsynt obyråkratisk.

– Vi ägde stora delar av marken. Marie-Louise kom till mig och frågade om vi inte skulle bygga bibliotek där. Vi ville bygga hotell och föreslog ett gemensamt bolag, med 50–50-ägande, säger Krister Olsson, Balticgruppens grundare.

Marie-Louise Rönnmark, numera fullmäktiges ordförande, ville öppna staden mot älven. 2008 började hon och Krister Olsson bolla idéer.

– Vi spånade fram en idé om ett hus som skulle vara en väv för framtiden, och vi åkte och träffade Kjetil Thorsen på arkitektbyrån Snöhetta som just hade ritat Oslos operahus, säger hon.

När förslaget kom upp på den formella dagordningen fanns inte bara en medfinansiär utan en samarbetspartner. I november förra året invigdes Väven med bibliotek, museum, hotell, restaurang och mötesplatser.

Med två ägare och två hyresgäster, kommunen och Balticgruppen.

– Jag tycker det blev fantastiskt bra. Nu driver vi det ihop med långt kontrakt, 25 år. Det bygger på att vi är generösa mot varandra och inte hakar upp oss på småsaker, säger Krister Olsson.

– Vi har jobbat väldigt bra ihop. Krister är en affärsman i dess bästa bemärkelse. Han vågar utmana och tror på nya idéer, säger Marie-Louise Rönnmark.

Umeå har fått mycket internationell uppmärksamhet som kulturhuvudstad och det nya kulturhuset blev kronan på verket. Väven har fått arkitekternas Kasper Sahlinpris. Och att ”UPS-modellen” kommer användas fler gånger, det är båda parter övertygade om.

– Vi kan tänka oss det också om till exempel landstinget är intresserade. Nya Karolinska är väl annars det som ligger närmast till hands att jämföra med som OPS-projekt. Fast där verkar ju inte landstinget ha så mycket att säga till om, säger Krister Olsson.

Nominerad: Fastighets AB Förvaltaren, Sundbyberg

Gröna pengar fräschar upp 60-talshus

”Bananhuset” i centrala Sundbyberg var ett av alla dessa äldre hus i starkt behov av renovering. Nu renoveras det till nyskick med hög energieffektivitet – och gröna obligationer står för finansieringen.

”Bananhuset” byggdes på tidigt 60-tal som personalbostäder för Marabou-anställda. Med 317 smålägenheter har det varit stor genomströmning av hyresgäster. Den för Palmemordet åtalade Christer Pettersson ska ha varit en av många som bott här en tid.

Totalt ska kommunala Fastighets AB Förvaltaren renovera 6 000 hyresrätter samtidigt som bolaget har en hög takt i nybyggnationen. I just fallet med Bananhuset bestämde man sig för att testa en ny finansieringsform: gröna obligationer.

– Då öronmärker man pengar till miljöinvesteringar. Och det finns ett stort intresse från investerarna för gröna obligationer. Allt fler pensionsfonder satsar på fonder för gröna investeringar, men har i dag brist på inve­steringsobjekt, säger Linda Eriksson, analytiker på Förvaltaren.

De gröna obligationerna finansierar 400 av de 410 miljoner kronor projektet beräknas kosta. Huset byggs om baserat på certifieringskraven för Miljöbyggnad Silver. Och flera av de stora obligationsköparna har studerat projektet på plats.

Förvaltaren var först av de kommunala bostadsbolagen med gröna obligationer, men många är nyfikna och vill komma och titta på utfallet med egna ögon.

– Nu använder vi samma finansiering i två nya projekt: dels i ett nybyggt mindre område och dels vid en större renovering i ett miljonprogramsområde, säger Linda Eriksson.

Och fastigheter passar bra för gröna investeringar.

– Det finns en etablerad extern certifiering, en standard att hålla sig till både i projektet och bedömningen av bolaget. I andra projekt kan det vara svårare, då finns det olika nyanser av grönt.

Hur grönt är detta då?

– Mörkgrönt! svarar Linda Eriksson.

Nominerad: Sabos Kombohus

Billiga kombokåkar lyfte husbyggandet

Går det att hitta en standardlösning för att bygga billigare och förenkla byggprocessen? Så funderade allmännyttans branschorganisation Sabo för fem år sedan. I dag byggs/har det byggts 4 000 lägenheter med Kombokonceptet, och ytterligare 7 000 kommer att byggas.

I en första förfrågan svarade de allmännyttiga bolagen att de kunde tänka sig att bygga 300–500 bostäder enligt ursprungsidén.

Det fick en rad byggbolag att intressera sig för att tävla om att bli upphandlade i ett ramavtal för den första lösningen: Kombohus Bas, 2–4-våningshus ar med en produktionskostnad på 20 000–23 000 kronor per kvadrat boyta.

När det första fyraåriga ramavtalet löpt ut har förväntningarna på byggvolymen överträffats tiofaldigt.

– 80 projekt i över 60 kommuner är verkligen en succé. Konceptet har gjort att våra medlemsföretag kan bygga till rätt pris, och det även på marknader som inte har så stor efterfrågan, säger Jonas Högset, ansvarig för nyproduktion och Kombokonceptet på Sabo.

Sabo skrev ramavtal med tre byggföretag för Kombohus Bas liksom för de kommande koncepten. Bostadsbolagen köper hus ”från hyllan”, med i stort sett färdiga planlösningar och konstruktioner.

– Det är ett annat arbetssätt också för byggföretagen där man tar till vara återupprepningen, med produkter i långa serier.

I steg två kom Kombohus Plus, punkthus med 5–8 våningar, och förra året Kombohus Mini, 2–6-våningshus med enbart enrums- och tvårumslägenheter.

Lite längre fram kommer det också att bli möjligt med ”Kombokvarter”, när hörnhus ska upphandlas på samma sätt.

– Kombohusen kommer aldrig att stå för mer än en liten del av produktionen i våra medlemsföretag. Det behövs också andra lösningar. Men Kombohusen har bidragit till att bryta den negativa kostnadsspiralen och också inspirerat många andra att tänka i samma banor för att pressa byggpriserna, säger Jonas Högset.

Janne Sundling

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev