Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Därför måste regeringens vårdskatt stoppas

Regeringen vill förmånsbeskatta vårdförsäkringar som tecknats av arbetsgivaren. Reformen slår brett mot samhällsbyggets viktigaste branscher. Det skriver Senja Ljung, vd för anläggningsföretaget SM Entreprenad och ordförande i Sveriges Byggindustriers utskott för små- och medelstora företag.

Publicerad: 28 december 2017, 04:05

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Många små bolag tecknar, enligt skribenten, privata sjukförsäkringar till sina anställda för att undvika långa sjukskrivningar.

Foto: Colourbox


Ämnen i artikeln:

OhälsaRegeringen

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är överens. Anställda med en sjukvårdsförsäkring tecknad av arbetsgivaren ska förmånsbeskattas. Enligt Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt ska vården inte ha några ”gräddfiler”.

Det är beklagligt att regeringen låter skattepolitiken dikteras av Sjöstedt. Sjukvårdsförsäkring via arbetsgivaren är både hälsofrämjande och samhällsekonomiskt lönsamt. Arbetsgivare och arbetstagare har ett gemensamt intresse av lägre sjukskrivningstal och kortare sjukskrivningsperioder. Sjukvårdsförsäkring gör det möjligt för fler anställda att söka effektiv vård, vilket minskar de negativa konsekvenser som uppstår för ett företag vid lång sjukfrånvaro.

Om landstingsvården organiserats effektivare än i dag hade behovet av sjukvårdsförsäkringar minskat. Men så är inte fallet. Tvärtom ser vi att nästan 50 000 personer väntat i över tre månader på en operation eller åtgärd inom specialistvården. Vad händer om en plattsättare med tre anställda skadar knäet och måste köa i flera månader innan operation? Hur drabbas ett fåmansbolag med specialiserade medarbetare vid upprepade sjukskrivningar?

Ponera ett företag med 10 anställda. Två medarbetare är sjuka i två veckor. Arbetsgivaren får i bästa fall jobba själv, eller hyra in personal. För att få det planerade jobbet gjort får arbetsgivaren betala 80 procent av de sjukskrivnas löner plus två extrapersonal. De marginalerna finns inte för små företag där ekonomi och regler är betungande ändå. Detta är frågor som inte ens verkar ha berörts under S och MP:s budgetförhandlingar med Vänsterpartiet.

Den politiska viljan att förmånsbeskatta sjukvårdsförsäkringar som tecknats av arbetsgivaren tycks vara baserad på fördomar om vilka inkomstskick som nyttjar försäkringen.Samtidigt visar en studie av Mårten Palme, nationalekonom vid Stockholms universitet, att ett tvärsnitt av befolkningen tar del av privata vårdförsäkringar. 49 procent av försäkringstagarna tjänar mindre än 37 000 kr i månaden. Ytterligare 28 procent av försäkringstagarna når inte upp till 52 000 kr. Inte ens tre av tio når den nedre brytpunkten för värnskatt.

Det är, med andra ord, knappast någon ekonomisk elit som drabbas av regeringens vårdskatt. Reformen slår brett i samhällsbyggets viktigaste branscher. Enbart inom bygg- och anläggning berörs 66 000 anställda. Att många nu kommer att tacka nej till vårdförsäkringar, och vad det innebär för arbetsmarknaden, borde oroa både finansminister Magdalena Andersson (S) och bostadsminister Peter Eriksson (MP).

Förmånsbeskattningen är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2018. Redan i dag anger sju av tio medlemsföretag i Sveriges Byggindustrier bristen på arbetskraft som ett hinder för tillväxt. Det behöver byggas 600 000 nya bostäder fram till 2025. Miljonprogrammet står inför omfattande renoveringar och underhållet av befintlig infrastruktur måste förbättras.

Svaret på var arbetskraften ska hämtas när sjukskrivningstalen ökar väntar vi på från regeringen.

Senja Ljung, vd för anläggningsföretaget SM Entreprenad och ordförande i Sveriges Byggindustriers utskott för små- och medelstora företag

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

OhälsaRegeringen

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News