Demokrati
Därför är kritiken mot Säpo obefogad
Den kritik som riktas mot Säkerhetspolisen, Säpo, i samband med gripandet av den man som misstänks för förberedelse till terrorbrott är förståelig men obefogad. Underrättelseanalys är en komplex vetenskap som tillsammans med respekt för rättssäkerheten gör Säpos arbete än svårare.
Publicerad: 24 november 2015, 10:52
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Underrättelseanalys och underrättelsearbete är en vetenskap i sig med många fallgropar och stor komplexitet.
Anders Thornberg, chef för Säpo, höjde hotnivån i Sverige från förhöjt hot (3) till högt hot (4). Beslutet kom bara dagar efter terrordådet i Paris.
Den 17 november anhölls en man i sin frånvaro misstänkt för förberedelse till terroristbrott och två dagar senare kunde han gripas.
Den 22 november meddelade Säpo att den misstänkte släpptes fri då det inte längre fanns några misstankar mot honom.
Både media och allmänhet har riktat kritik mot Säpo; dels för att den misslyckats med sitt underrättelsearbete genom att till exempel missa att kolla den misstänktes Facebook-sida, där det framgick var han befann sig.
Dels för att man höjde hotnivån och satte i gång en enorm människojakt efter den misstänkte baserat på information som inte ens höll för häktning.
Jag kan absolut förstå den frustration som många känner, men underrättelseanalys och underrättelsearbete är en vetenskap i sig med många fallgropar och stor komplexitet.
Säkerhetspolisens uppgift är att skydda Sverige. Detta görs genom ett omfattande underrättelsearbete med underrättelsecykeln som metod; problemet identifieras, information inhämtas, den analyseras och till slut delges den till berörd personal som beslutar om vidare åtgärder.
Att följa dessa steg kan ofta vara utmanande och komplicerat. En stor noggrannhet är av största vikt i samtliga nämnda steg, för att dels inte missa några röda flaggor och dels för att garantera liv och hälsa.
Viktigt är också att garantera den misstänktes rättigheter och att samtidigt agera på ett rättssäkert sätt. Balansgången här emellan är mycket svår.
Då och då måste beslut tas under en enorm tidspress. Än värre blir det när det föreligger indikationer på att ett terrorattentat är nära. Och värre blir det när ett attentat precis skakat ett annat närliggande land.
Det är av största möjliga vikt att kunna kombinera rättssäkerheten med säkerheten för befolkningen och landet. Här ligger Säkerhetspolisen i framkant.
Samtidigt som många länder, även demokratiska sådana, godtyckligt avlyssnar, spanar på och griper misstänkta har Säpo gång på gång visat att ett gediget arbete ligger bakom deras bedömningar och operativa åtgärder.
Så fort det visade sig att det inte längre fanns några misstankar mot den gripne så släpptes han. Andra länders underrättelse- och säkerhetstjänst hade mycket väl kunnat behålla kvar personen i en kamp om prestige.
Sverige och dess myndigheter, främst Säpo, är väl rustade för att kunna hantera hot om terror och eventuella terrorattentat. Detta ska vi vara tacksamma för.
Mer än 280 personer från Sverige har rest till Irak och Syrien för att kriga för IS. Mer än 100 har återvänt till Sverige, och en hel del av dessa har förmågan och viljan att begå terrorbrott i landet.
Även vi kommer att drabbas. Det är frågan om när och inte om.
Ardavan Khoshnood, vice ordförande (KD) Malmö, fd ledamot i Malmös polisnämnd, masterexamen i kriminologi samt kandidatexamen i underrättelseanalys
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.