Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Därför är kommunen inte ett varumärke

Varje kommun med självaktning försöker skapa ett varumärke utifrån sitt namn. Men det arbetet leder alltid fel eftersom det bygger på ett missvisande resonemang om hur bilden av en kommun skapas.

Publicerad: 30 augusti 2011, 11:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ett varumärke är de uppfattningar, känslor och tankar man får när man hör eller ser ett namn. Kopplas sedan varumärket till en grafisk symbol har man en logotyp. För att det ska vara möjligt att bygga ett framgångsrikt varumärke är det viktigt att ha kontroll över vad det står för. Det är i korthet därför som en kommun inte är ett varumärke. Låt mig utveckla resonemanget.

En kommun är två olika identiteter; dels en geografiskt avgränsad yta och dels en juridisk person. Problemet när det gäller varumärkesbyggnad är att den juridiska personen "kommunen" inte äger namnet och den geografiska ytan "kommunen". Istället ägs en kommuns varumärke gemensamt av invånare, företag och föreningar etcetera. Det den juridiska personen ”kommunen” erbjuder i form av vård, skola, omsorg och annan kommunal service är bara en del av varumärket. Den andra delen är hur till exempel företag och idrottsklubbar profilerar sig. Det är ju svårt att tänka på Älmhult utan att tänka på IKEA och utan fotbollslaget hade väl inte så många känt till Åtvidaberg.

När det gäller kommuner är det därför mera korrekt att tala om ”bilden av X kommun” än varumärket ”X kommun”. Kommunen som juridisk person ska självfallet vara den som leder arbetet med att skapa en positiv bild av den geografiska ytan; men detta måste ske tillsammans med alla övriga parter som äger varumärket.

Det är alltså invånare, företag, föreningar och den juridiska personen kommunen som tillsammans skapar bilden av en stad eller en kommun. Det är därför viktigt att alla dessa ser sig som ambassadörer för den geografiska plats de representerar. Men det är ju inte alltid detta fungerar; låt mig ge ett exempel.

En solig dag i somras stod jag i kön till en av Malmös korvkiosker. Framför mig står en kvinna och en man; av deras samtal förstår jag att de kommer från Ronneby. När de beställt och fått sin mat frågar kvinnan killen i kioskluckan om vägen till Konserthuset.

Det häpnadsväckande svaret hon får är "Hur ska jag veta det; det här är en korvkiosk ingen turistbyrå".

Den här killen hade absolut inte förstått sin roll som ambassadör för Malmö och dess varumärke och paret åkte hem till Ronneby med en stukad bild av Malmö. Med mina begränsade kunskaper om Malmö försökte jag förklara hur de skulle hitta till Konserthuset. Hoppas de hittade dit!

Jörgen Dehlin, Omvärldsanalytiker, Propensio

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev