Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Dansk dehumanisering oroar oss liberaler

I Danmark vill man behandla och straffa människorna i danska ghetton som en kollektiv enhet, istället för individer, som rättsstaten kräver. Hur är detta möjligt i en modern demokrati, frågar sig tre medlemmar i Liberala ungdomsförbundet.

Publicerad: 6 mars 2018, 14:22

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Den danska regeringen har nyss presenterat ett förslag kallat “ghettopakke” (ghettopaketet). I deras strategi, "Ét Danmark uden parallelsamfund - Ingen ghettoer i 2030", framgår att paketet skulle innebära att temporära zoner kan upprättas i områden präglade av kriminalitet och otrygghet, där straffen för särskilda brott blir upp till dubbelt så höga. Det innebär i praktiken att samma brott ska bestraffas olika hårt beroende på var det utförts.

Förslaget innebär också att personer som flyttar till utanförskapsområden kan få sänkta bidrag och att barn boende där kan tvångsinskrivas på förskolan. Att mer än hälften av invånarna ska vara invandrare från icke-västliga länder är ett kriterium som bör uppfyllas för att ett område ska ghetto-klassas i Danmark, enligt det danska Transport-, Bygnings- och Boligministeriet.

Det som sker är en form av dehumanisering. Man grupperar människor efter vilket område de bor i och efter deras ursprung, snarare än att se dem som individer med individuella rättsfall. Även om förslaget om hårdare straffsatser gäller alla som begår brott i området och inte nödvändigtvis de boende där, är det uppenbart att förslaget kommer peka ut och slå hårdast just mot områdets invånare. Det är angeläget att lyfta detta eftersom utvecklingen är något vi måste se upp för också här i Sverige.

I dessa områden, som onekligen har problem med gängkriminalitet och extremism, finns så mycket annat. Där har människor som lämnat sitt ursprungsland fått fotfäste och bildat sina nya hem. Det är en plats där barn lär sig läsa och cykla, där man hittar kärlek och bildar familj, dit man kommer för att vila efter en lång dag på jobbet. Människor har sin barndom och lever sina liv där. Det är inte bara områden med problem och kaos, där finns hem. Att tillämpa olika lagar i olika områden gör att de som bor i ghetton kommer känna sig exkluderade från samhället och kan leda till den direkt motsatta effekten till vad den danska regeringen är ute efter.

Rättsstatens och demokratins grund är att alla är lika inför lagen. Det slås ur spel om man blir straffad hårdare och lättare beroende på var man befinner sig, och behandlas olika av staten beroende på var man bor. Ett område som berörs av ghettopakke är Tingbjerg utanför Köpenhamn. Där är cirka 86 procent av invånarna invandrare och andelen infödda danskar minimal. Dessutom har Tingbjerg blivit en plats där de danska myndigheterna placerar nyanlända - man flyttar alltså inte enbart dit frivilligt. Myndigheterna vill missgynna människor för att de bor i ett område där förstnämnda placerat dem.

Eftersom danska regeringen väljer att tala om dessa områden som ghetton är det rimligt att ta lärdom av historien. Att tvinga människor in i ghetton och göra dem olika inför lagen har aldrig varit en bra idé. Under andra världskriget upprättades judiska ghetton i de östeuropeiska länderna, varav över 600 enbart i Polen. Då var syftet att koncentrera judarna och skilja dem från resten av befolkningen. Steg för steg började judarna också frihetsberövas. Deras egendom från hemmen de tvingats lämna beslagtogs av myndigheterna, och i ghetton var straffen hårdare än på andra ställen.

Det är viktigt att komma ihåg att förtryck inte sker över en natt. Det sker stegvis, och någonstans börjar det. Denna utveckling är oroväckande, då dess likhet med förtrycket mot judarna under 1900-talet är märkbar. I Danmark rapporterades det 2015 att bland annat klockor och vigselringar beslagtogs från flyktingarna när de flyttades in eller genom landet. Nu låter man behandla och straffa människorna i Tingbjerg som en kollektiv enhet, istället för individer, som rättsstaten kräver. Hur är detta möjligt i en modern demokrati?

Den danska regeringen består av Venstre, Liberal Alliance och Det Konservative Folkeparti. De är systerpartier med bland annat Liberalerna och Moderaterna, men befinner sig mycket längre till höger. När det liberala partiet säger att individer ska behandlas olika inför lagen beroende på var de är födda och var de bor, är det inte längre ett liberalt parti. Därför vill vi lyfta problematiken i den danska politiken och jobba för att Sverige inte ska följa samma utveckling. För oss i LUF och Liberalerna är det en självklarhet att alla människor ska behandlas som individer och inte ett kollektiv, men de danska liberalerna har tyvärr en annan syn på saken.

Matti Welin, ordförande LUF Kronoberg

Hedda Persson Elsässer, styrelseledamot LUF Skåne

Erika Apéll, styrelseledamot LUF Storstockholm

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News