Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Dags att urbanisera friluftslivet

Vi vill se en nordisk handlingsplan med tydliga mål och finansiella ramar för hur vi skall kunna samarbeta för att få fler människor ut i naturen. Tillsammans kan vi se till att friluftslivet blir den positiva samhällskraft i de nordiska länderna som det borde vara, skriver företrädare för de nordiska friluftsorganisationerna.

Publicerad: 28 oktober 2013, 09:02

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Folkhälsoarbete

Den 29/10 – 1/11 håller Nordiska Rådet sin Session i Oslo. De nordiska paraplyorganisationerna för friluftslivet vill i samband med denna Session visa på vikten av friluftslivet som ett av det viktigaste gemensamma kulturarven som finns i Norden. Friluftslivet har många ansikten. Det ser väldigt olika ut beroende på vilket nordiskt land man befinner sig i. Allt från fågelskådning i Danmark, båtliv i Sverige till fjällvandring i Norge och skogsturer i Finland. Oavsett vad, så är friluftslivet och allemansrätten något av en gemensam nordisk identitet.

Det nordiska friluftslivet befinner sig dock i en oroväckande utveckling. I takt med att stadsnära friluftsområden bebyggs och försvinner så ser vi ökade klasskillnader i samhället. Klasskillnader som inte baseras på ekonomiska förutsättningar utan på hälsoskillnader. Mellan de som har en god hälsa och de som inte har det. Alla nordiska länder står inför samma utmaning. Därför finns det också ett gemensamt intresse att agera tillsammans. I dag finns det en rad olika handlingsprogram hos Nordiska Rådet som rör energi, miljö och natur. En del av dessa program syftar till att värna skogsområden och skydda naturen – men inte någonstans finns en uttalad plan för hur vi faktiskt ska nyttja dessa områden.

Vi vill se en nordisk handlingsplan med tydliga mål och finansiella ramar för hur vi skall kunna samarbeta för att få fler människor ut i naturen, oftare. Det är dags att gå samman. Tillsammans kan vi se till att friluftslivet blir den positiva samhällskraft i de nordiska länderna som det borde vara.

Den ökade urbaniseringen och inflyttningen till våra största nordiska städer sker på bekostnad av friluftsområden. Inte minst när förtätning av bebyggelsen leder till att grönområden inom tätorterna försvinner. Samtidigt vet vi att gröna lungor i närområdet har en direkt positiv påverkan på vårt allmänna tillstånd. Är det mer än en kilometer från hemmet till närmaste grönområde, ökar sannolikheten för dålig hälsa, övervikt och stress. Stressnivån hänger ihop med hur ofta man besöker grönområden. Ju oftare man vistas i skogen, desto lägre blir stressnivån.

Forskning visar också på ett tydligt samband mellan antalet besök i friluftsområden och avståndet. Man ser, föga förvånande, att personer som bor mer än 300 meter från närmsta grönområde kommer ut i naturen mer sällan än de som bor närmre. Detta har stor betydelse på regional nivå, eftersom personer boende i storstadsregion vistas avsevärt mindre i naturen än resten av den nordiska befolkningen.

Samtidigt som en del av den nordiska befolkningen är aktivare än aldrig förr, ser vi en ökad inaktivitet bland redan lågaktiva grupper. Barn och ungas inaktivitet ökar mest. I en undersökning från Danmark uppger 26 procent av de tillfrågade barnen att de endast ägnade sig åt friluftsliv en dag under sommaren 2009, vilket är en minskning på 33 procent jämfört med deras mor- och farföräldrars generation. Även minoritetsgrupper vistas för lite i naturen. Medan bara 12 procent av den danskfödda befolkningen avstår från att vistas i naturen varje år, är motsvarande siffra bland utlandsfödda danskar 31 procent. Undersökningar visar att orsaken är kulturellt betingad och tyder på att strävan att vistas i naturen är något som handlar om skillnader i bakgrund, snarare än om bristande vilja.

Alla ska ha möjlighet att själva välja hur de vill vara fysiskt aktiva och uppleva naturen. Samhällets mest inaktiva grupper har sannolikt ingen direkt längtan efter att spela hockey eller hoppa höjdhopp. De vill möjligen gå lättare promenader i närheten av där de bor. Därför måste samhället arbeta för att göra friluftslivet lättillgängligt och sträva efter att sänka tröskeln, så att de grupper som i dag faller utanför istället får tillgång till friluftslivet.

För det första innebär det fysisk planering och ett aktivt helhetstänk. Ett helhetstänk som gör att parker och strövområden bevaras, i närheten där människor bor. Detta innebär att aktörer som skola och sjukvård, samt hälso- och transportsektorerna måste arbeta tillsammans. För det andra innebär det att det måste till åtgärder som inkluderar och bjuder in de inaktiva grupper som i dag rör sig för lite. Först då kommer man att kunna ägna sig åt friluftsliv på sina egna villkor och först då kommer vi att nå de grupper som i dag är alltför inaktiva.

Friluftslivet är bra för individen, bra för samhället, och bra för folkhälsan. Därför bör samhället utforma lösningar som gör att människor oftare tar steget ut i naturen. Om Nordiska Rådet bistår med resurser och konkreta handlingsplaner för ett nordiskt friluftsliv, så lovar vi, i de nordiska friluftsorganisationerna, att vi ska bistå med kunskap och åtgärder som vi vet fungerar. Nordiska Rådet har nu chansen att gå i bräschen för ett nordiskt partnerskap för friluftslivet.

Tillsammans har vi, de nordiska friluftsorganisationerna, fem miljoner medlemmar som är redo att ta barn, sjuka, minoritetsgrupper, soffliggare och stadsbor ut i skogarna, parkerna, vandringlederna och ut på isarna. Nordiska Rådet har nu chansen att visa på handlingskraft och framsynthet - starta ett Nordiskt handlingsprogram för friluftslivet för att motverka inaktivitet, öka förståelsen för miljön och inte minst, stärka den Nordiska identiteten.

Stefan Nyström, ordförande Svenskt Friluftsliv

Kirsten Nielsen, vice ordförande Friluftsrådet

Jan Oddvar Skisland, ordförande Friluftsrådenes Landsforbund

Dag Kaas, ordförande Friluftslivets fellesorganisasjon

Eki Karlsson, generalsekreterare, Suomen Latu

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Folkhälsoarbete

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News