Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Brå: Var fjärde politiker utsatt – färre än vanligt

Publicerad: 29 oktober 2021, 08:27

26 procent av de förtroendevalda i riksdag, kommuner och regioner uppger i Brås undersökning att de utsatts för trakasserier, hot eller våld under 2020.

Foto: Naina Helén Jåma/TT

Fler än var fjärde förtroendevald har utsatts för trakasserier, hot eller våld under förra året. Samtidigt är siffran den lägsta sedan 2014 och få polisanmäler.


Ämnen i artikeln:

HotFörtroendevaldaBrottsstatistikBrottsoffer

– Man betraktar det som en del av sitt uppdrag eller att man uppfattar det som en småsak, säger Anna Gavell Frenzel, utredare på Brottsförebyggande rådet.

26 procent av de förtroendevalda i riksdag, kommuner och regioner uppger i Brås undersökning att de utsatts för trakasserier, hot eller våld under 2020. Utsattheten har minskat sedan förra undersökningen som avsåg valåret 2018 då 32,6 procent av de förtroendevalda uppgav att de upplevt hot, våld eller trakasserier.

– Vi har nu gjort undersökningen vid fem tillfällen som är jämförbara och har sett att utsattheten generellt är högre under valåren. Tittar man på de mellanliggande åren var utsattheten lite högre under 2016 jämfört med 2020 men det är svårt att svara på varför, säger Anna Gavell Frenzel, utredare på Brå.

Yngre förtroendevalda uppger i störst utsträckning att de blivit utsatta, och därefter är andelen mindre ju äldre politikerna är. Av de förtroendevalda som är 29 år eller yngre uppger 39 procent att de utsattes under 2020, medan motsvarande andel i den äldsta åldersgruppen, 70 år och äldre, är 13 procent.

– Det kan vara kopplat till att yngre personer är mer aktiva på internet och sociala medier. Det här mönstret har också framkommit tidigare år. Ju mer aktiva de förtroendevalda är, desto högre är utsattheten, säger Gavell Frenzel.

Endast 16 procent av de förtroendevalda som uppgett att de utsatts för hot, våld eller de trakasserier säger att de polisanmält händelsen. Även det är en bottennotering sedan Brå började mäta förtroendevaldas utsatthet.

– Det är den lägsta nivån vi har sett hittills. Det har legat på 19 procent de tre senaste mätningarna.

Anna Gavell Frenzel säger att det främsta skälet som de tillfrågade uppger är att de inte tror att en anmälan kommer att leda till något.

– Det kan vara kopplat till att det vanligaste är att det handlar om hot och påhopp i sociala medier. Det näst vanligaste är skälet är att man betraktar det som en del av sitt uppdrag eller att man uppfattar det som en småsak.

En fjärdedel av de förtroendevalda uppger att de påverkats i sitt uppdrag på grund av utsatthet eller oro för att bli utsatta. Den vanligaste konsekvensen är att man då undviker att engagera sig i eller uttala sig om vissa frågor.

– Det vanligaste är att man undviker att uttala sig om rasism, integration och invandring. Men i år ser vi att även covid-19-pandemin och vaccination är en sådan fråga, säger Gavell Frenzel.

Beatrice Nordensson/TT

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev