Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Blockpolitikens död ställer nya krav på lokalpolitiker

Blocköverskridande majoriteter är ingen ny företeelse i Kommunsverige. Men det som nu sker kan bli utvecklingen mot ett annat styrsystem - och reser krav på såväl lagändringar som ett förändrat sätt att rekrytera politiker. För lokal politik handlar allt mindre om ideologi. I en tid då vi mäter, väger och följer upp mer än någonsin gäller det för kommunpolitiker snarare att visa att de kan sköta kommunen bäst än att visa att de har de bästa visionerna.

Publicerad: 1 oktober 2014, 07:59

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Valet 2014 ritade om den lokala politiska kartan. I allt fler kommuner och landsting finns idag ett läge med oklarare majoritetsförhållanden än tidigare. Såväl Sverigedemokraterna som lokala och regionala partier ställer gamla roller på kant.

Till detta kommer ett nationellt intresse från främst Socialdemokraterna att ”bryta blockpolitiken”. I kommun efter kommun sänder socialdemokrater trevare till olika Allianspartier med erbjudanden om delad makt. Socialdemokraterna har intresse av att visa att det går att samarbeta över blockgränserna lokalt, för att sedan pressa på Allianspartierna i riksdagen.

Blocköverskridande majoriteter är ingen ny företeelse i Kommunsverige. De traditionella blockgränserna existerar inte, framförallt inte i de många mindre kommunerna. Men det som nu sker, kan bli utvecklingen mot ett annat styrsystem. Och det sker utan att någon analyserar konsekvenserna.

Förra mandatperioden samarbetade Moderaterna och Socialdemokraterna i Katrineholms kommun. Samma majoritetskonstellation har funnits även i andra kommuner. Nu verkar det bli verklighet också i Strängnäs. Det uppenbara skälet är att få till stånd en stark kommunledning.

Men när det moderata kommunalrådet motiverar samarbetet blir det uppenbart att det också finns andra bevekelsegrunder. Så här säger han till Sveriges Radio Sörmland: ”Vi kan konstatera att våra lokala program har många likheter.”

Det moderaten Jacob Högfeldt i Strängnäs sätter ord på är en sanning som egentligen är uppenbar: Lokal politik handlar sällan om ideologiska skillnader. Ju mindre kommun eller region desto mindre ideologi.

Lokal politik må beskrivas som stora ideologiska skillnader, men för det mesta handlar det om hur den rådande situationen bäst ska bemästras. De ekonomiska parametrarna är svåra att påverka. Det nationella regelverket kring de stora utgiftsområdena är snävt. Utvecklingen sker någorlunda lika, oavsett färgen på region- eller kommunstyre. Det handlar oftare om takten på genomförande av exempelvis valfrihetssystem, än ifrågasättande av systemen som sådana.

Istället landar fokus mer på kommunal utveckling, näringslivspolitik, investeringar och stadsbyggnadsfrågor. Frågor med liten ideologisk tyngd. Bakom detta ligger en långsiktigare utveckling av lokalpolitiken.

En del handlar om att partierna själva förlorat sina förmågor att vara ideologiskt grundade medborgarföreträdare. Man har istället identifierat sig med kommunen som organisation.

En annan del grundar sig i att vi idag har en betydlig djupare insikt om vilka åtgärder som ger önskade resultat. Vi mäter, väger och följer upp mer idag än vad vi någonsin gjort. Utrymmet för politiskt ”tyckande” begränsas när vi normerar välståndsutvecklingen till det uppföljningsbara förbättringsarbetet. Om partierna då inte förmår visa på alternativa förändringsvägar, blir lokal politik enbart administration av uppföljningsbara system.

Det är uppenbart att lokal politik allt mer handlar om förmågan att administrera rådande system. De lokala politikernas roll borde därmed förändras. Frågan skulle mindre bli: Vem har de bästa visionerna för min kommun? och mer: Vem sköter kommunen bäst?

För att ett sådant system ska få genomslag krävs omfattande förändringar av allt från lagstiftning till politikerrekrytering. Jag menar att denna utveckling är nödvändig. Alternativet är att politiken allt mer blir en marginaliserad kommunal kommunikationsavdelning, och makten över den verkliga dagordningen ligger hos administrationens ovalbara tjänstemän.

Staffan Werme, fd kommunalråd Örebro(FP), numera bonde

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News