Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

”Barn med hörselskada får ta smällen”

Av drygt 900 lärare som sökte vidareutbildning inom speciallärarlyftet i höstas, var det bara 13 personer som sökte just specialiseringen mot personer med hörselskada och döva. Bristen på lärare med specialkompetens på området är ett allvarligt samhällsproblem.

Publicerad: 4 april 2017, 03:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Funktionsnedsättning

I slutet av förra veckan rapporterade flera medier om att Kristinaskolan i Härnösand tillsvidareanställt en lärare som inte kan teckenspråk. Något som går emot skolans grundregel och som aldrig tidigare hänt. Skolan är en av fem statliga specialskolor för döva barn och barn med hörselskada som bedrivs av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Skolans upptagningsområde sträcker sig över samtliga län i Norrland.

Det är lätt att tro att detta är en isolerad händelse, men vi ser detta som ännu en effekt av de strukturella problem som genomsyrar specialskolan. Att utbildning för barn och unga med hörselskada inte prioriteras högre är ett allvarligt samhällsproblem.

För Unga Hörselskadade är det här inget nytt. Vi har länge uppmärksammat bristen på lärare med specialisering mot personer med hörselskada och döva. Vi ser hur ansvariga politiker inte tar situationen på allvar och som en effekt av det att antalet lärare som vill vidareutbilda sig stagnerat.

Hösten 2016 sökte 913 personer till speciallärarlyftet, men eftersom anslaget från regeringen inte täcker det behov som finns skulle antagningen landa på som mest 135 platser. Av de 913 ansökningarna var det endast 13 personer som sökte just specialiseringen mot personer med hörselskada och döva.

När vi ser lärarsituationen på specialskolorna blir resultatet av dessa siffror påtagliga. Kristinaskolan har tidigare tvingats anställa lärare utan speciallärarutbildning, men då har de haft tur att läraren redan kan teckenspråk. Genom en traineeutbildning får läraren sedan jobba på halvtid och utbilda sig till speciallärare på halvtid. Nu ökar alltså arbetsbelastningen och ansvaret på Kristinaskolan, då läraren ska få en individuell utbildning i teckenspråk.

Specialpedagogiska skolmyndigheten gör vad de kan för att säkerställa en bra och likvärdig skola för alla barn och unga i Sverige. Men situationen är ohållbar och skolorna tvingas trolla med knäna och lappa och laga för att hantera den. Det som hänt på Kristinaskolan nu är bara nästa effekt av ett trasigt system. För att specialskolorna ska kunna anställa lärare med rätt kompetens redan från start krävs det omfattande åtgärder och politiker som tar ansvar.

Hela systemet för utbildning av lärare till specialskolan måste ses över. Utbildningen måste stämma med de skolorna efterfrågar och utgå ifrån de behov som döva elever och elever med hörselskada har för att kunna få en likvärdig utbildning. I dag behöver man först bli lärare, därefter speciallärare och sen, om inte innan, lära sig teckenspråk. Det är för många steg som gör att utbildningen inte blir attraktiv. Därutöver behöver fler lärarhögskolor erbjuda möjligheten att utbilda sig till speciallärare med specialisering mot personer med hörselskada och döva.

Vi är i en situation där kompetensen håller på att försvinna från våra skolor och det är döva barn och barn med hörselskada som tar smällen när politiker inte tar sitt ansvar för att garantera deras rätt till likvärdig utbildning. Vi uppmanar politiker och utbildningssamordnare att se allvaret i det här och aktivt arbetar för att förebygga en total kollaps.

Jonathan Wahlström, ordförande Unga Hörselskadade

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Funktionsnedsättning

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News