Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Arbetet mot extremism börjar i kommunerna

Idag överlämnades betänkandet Värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Nationell samordning och kommunernas ansvar (SOU 2016:92) till regeringen. Samordningen föreslår att kommunerna får uppgifter i arbetet mot extremism. Såväl i Skollagen som Socialtjänstlagen finns relevant lagstiftning som bör användas i kampen mot extremismen, skriver Hillevi Engström & Lars Korsell.

Publicerad: 20 december 2016, 10:48

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Hillevi Engström överlämnar idag sitt betänkande till regeringen.

Foto: Anna Rut Fridholm


Ämnen i artikeln:

ExtremismSocialtjänstlagenIslamism

Nu är det jul igen. I kommunhuset har vaktmästaren fullt upp med adventsstakar och julstjärnor. Vid tekniska kontoret läggs sista handen vid långhelgernas plan för snöröjning. Det sista fullmäktigesammanträdet har avslutats. I teaterlokalen repeteras det för fullt inför nyårsrevyn. Vad kommer de att hitta på för något att häckla kommunens politiker med i år? undrar kommunalrådet lätt road.

Alla dessa till synes triviala julförberedelser är ytterst ett uttryck för den kommunala demokratin. Medan frid råder både på skolbespisning och lönekontor finns det krafter i åtskilliga kommuner som har som yttersta mål att störta det demokratiska samhället. Det gäller personer som sympatiserar och engagerat sig i höger-, vänster- eller den islamistiska extremistmiljön.

Åtskilliga kommuner drabbas av våldsbejakande extremism: Förtroendevalda och tjänstemän utsätts för trakasserier, hot, våld och otillåten påverkan. Boenden för nyanlända har utsatts för mordbränder och skadegörelse.  Människors fri- och rättigheter inskränks till följd av trakasserier och brott riktat mot dem på grund av deras etniska bakgrund, religiösa hemvist eller sexuella läggning. Ett kommunalråd i Sydsverige har nyligen lämnat sitt uppdrag till följd av angrepp från högerextremister.

Det är rättsväsendets uppgift att bekämpa extremistisk brottslighet. Men mycket kan och bör göras innan brottsbalken aktualiseras. Den nationella strategin mot våldsbejakande extremism syftar till att stärka demokratin, motverka att personer ansluter sig till våldsbejakande extremism och underlätta för personer att lämna extremistmiljöer. Det är uppgifter som i hög grad berör landets kommuner eftersom det är i lokalsamhället som personer med extremistiska åsikter finns och verkar.

Redan idag finns relevant lagstiftning på plats, Skollagen är tydlig med att skolans verksamhet bedrivs i demokratins tjänst. I skolan tränas eleverna i källkritik. Fakta, kunskap och kritiskt tänkande är skarpslipade vapen mot den våldsbejakade extremismens desinformation och propaganda. Det är viktigt att unga får pröva olika idéer och att de inte undertrycks, men att de samtidigt prövas och bemöts. Yrkesgrupper som lärare och fritidsledare fungerar därför som demokratins ambassadörer.

I Socialtjänstlagen framgår att socialtjänsten ska bidra till att unga inte hamnar i socialt destruktiva sammanhang som våldsbejakande extremism. Det gäller givetvis också personer som vill lämna sådana miljöer. Ibland måste stödet riktas mot familjen. Inte sällan finns en djupare problematik i psykisk ohälsa eller kriminalitet. Elevhälsan och hälso- och sjukvården, särskilt psykiatrin, griper därför in med stöd och behandling.

Vid första påseende kan våldsbejakande extremism uppfattas som något säreget. I själva verket kommer kommunerna tidigt in i bilden främst i fråga om extremismens destruktiva följdverkningar på det sociala området. Det är ett uppenbart allmänintresse att värna och stärka demokratin mot de krafter som har andra målsättningar.

Tolerans och acceptans för alla kommunmedborgare är en viktig demokratisk fråga. Extrema grupperingar utsätter idag människor för otrygghet och i värsta fall brott bara för att de inte uppfyller extremisternas människosyn. Det kan kommuner inte vara neutrala inför. Till stor del handlar det därför om att tillämpa den lagstiftning som finns och utveckla strukturer och samarbeten man redan har. Det arbetet kan behöva bättre struktur och stadga. Civilsamhället, trossamfunden, företagen och enskilda behöver involveras tydligare för att värna demokratiska principer och alla människors lika värde.

Vi menar att kommunerna ska

■ ha en kontaktperson eller samordnare mot våldsbejakande extremism
■ ta fram en lägesbild över den lokala situationen 
■ mot bakgrund av lägesbilden, ta fram en handlingsplan.

I regeringens direktiv till den Nationella samordnaren finns utrymme för att föreslå lagstiftning riktad mot kommunerna för att de ska vidta åtgärder mot våldsbejakande extremism. Samtliga kommuner har idag en kontaktperson och åtskilliga har tagit fram lägesbilder och handlingsplaner.

Den nationella samordnaren kommer, i samarbete med andra, att ta fram ytterligare vägledningar för att underlätta för kommunerna. Ett exempel är Socialstyrelsen, som i år tagit fram ett bra metodstöd för socialtjänsten. Fler initiativ av den sorten kan behövas. Nästa år planeras kunskapsseminarier med samtliga kommuner. På det sättet bör vi, med gemensamma ansträngningar, kunna komma längre än genom lagstiftning. Därför föreslår vi inga nya regleringar.

Samordnarens uppdrag upphör vid utgången av 2017. Eftersom det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i hög grad handlar om risker blir det naturligt att föra över Samordnarens uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Idag är kommunerna enligt lag skyldiga att inventera och dokumentera möjliga samhällsrisker samt ha en plan för att hantera dessa. Planen ska inges till Länsstyrelsen. Ytterst ansvarig myndighet är MSB, med övergripande ansvar för krisberedskapen i fredstid. Det är logiskt att det är samma myndighet som har ansvaret även för arbetet mot våldsbejakande extremism, med länsstyrelserna som regional motor.

Laguppställningen i arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism är således landets kommuner, länsstyrelserna och MSB. Tillsammans gör vi landet tryggare.

Hillevi Engström, nationell samordnare

Lars Korsell, jur. dr sekreterare i samordningen

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News