”Alternativen till assistans dyrare för samhället”

Genom regleringsbrev till Försäkringskassan har regeringen styrt utvecklingen mot att allt färre människor med funktionsnedsättning beviljas eller får behålla personlig assistans. Bara drygt en av tio som ansöker för första gången blir beviljad assistans och över 400 personer föll under det gångna året ur assistanssystemet. En utredning tillsattes i fjol med det uttalade syftet att spara pengar på personlig assistans.

Hans Knutsson, forskare vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet, har på RBU:s uppdrag räknat på vad alternativen till personlig assistans skulle kosta. Rapporten visar att samhällets kostnad för personlig assistans dygnet runt för en assistansberättigad uppgår till cirka 2,52 miljoner kronor per år. Hemtjänstalternativet och de olika boendealternativen innebär en samhällskostnad på drygt 3,2 miljoner kronor årligen. Om assistansen ersätts med anhörigs arbete beräknas årskostnaden uppgå till 2,67 miljoner kronor. Vid samma personaltäthet som i assistansen ökar alltså kostnaderna för hemtjänst och boenden. Även då anhöriga tvingas sluta arbeta för att hjälpa personen med funktionsnedsättning innebär det en stor kostnad för samhället.

Om personlig assistans skulle försvinna helt och hållet kan samhällets kostnader öka årligen med så mycket som 8,4 miljarder kronor jämfört med idag. Statistiken som rapporten bygger på är officiella uppgifter från Socialdepartementet, SCB, SKL:s kommundatabas KOLADA, Socialstyrelsen samt Försäkringskassan. Beräkningarna är försiktiga, dessa så kallade alternativkostnader är troligen ännu högre.  Den direkta kostnaden för personlig assistans utgår från Försäkringskassans timschablonbelopp för 2016, vilket uppgick till 288 kronor per timme. En hemtjänsttimme har av SKL uppmätts kosta i genomsnitt 369 kronor. En anhörigs arbete värderas till 32 000 kr per månad, en uppgift tagen från SCB:s lönestatistik. Beloppet avser ett genomsnitt av alla löntagare. Total timkostnad för anhörigs arbete blir då 304,88 kr.

Enligt en nyligen publicerad rapport från Socialstyrelsen ökar kommunernas hemtjänstkostnader för människor med funktionsnedsättning. Samma rapport visar också hur kommunernas kostnader för boenden ökar. Men det finns väsentliga kvalitetsskillnader mellan personlig assistans, hemtjänst och de boendelösningar som står till buds, eftersom assistansen alltid organiseras utifrån den enskildes behov.

Om inte kommunen klarar av att ge stöd och service åt människor med funktionsnedsättning återstår bara för familj, släkt och vänner att ställa upp. För barn och ungdomar handlar det som regel om att den ena eller båda föräldrarna tar hand om sitt barn med funktionsnedsättning och därmed tvingas avstå från förvärvsarbete, vilket alltså blir dyrare för samhället.

Personlig assistans är både kostnadseffektiv och en insats med mycket hög kvalitet för de som behöver den. Det är dags att regeringen plockar bort skygglapparna och ser verkligheten.

Maria Persdotter, förbundsordförande RBU, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar

Hans Knutsson, lektor vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet