Allvarligt att hälften av högskolorna kvoterar

I dag torsdag hålls rättegång i Arbetsdomstolen i ett kvoteringsfall där Mittuniversitetet har diskriminerat forskaren Eivind Torp. Han fick nämligen inte söka forskningsmedel, så kallat meriteringsstöd. Detta uteslutande på grund av att han inte är kvinna. Mittuniversitetet har erkänt diskrimineringen – nu ska storleken på skadeståndet bestämmas.

Centrum för rättvisas färska granskning av landets universitet och högskolor visar att Mittuniversitetet inte är ensamt om att bryta mot lagen – hälften av landets universitet och högskolor har liknande könsbaserade system.

Enligt diskrimineringslagen är kvotering olaglig. Det är alltså olagligt att öronmärka en plats åt en person med ett visst kön eller att välja någon framför en annan med bättre meriter för att han eller hon har ”fel” kön. Rättsläget är kristallklart. Detta framgår bland annat av förarbetena till diskrimineringslagen och rättsfall från Högsta domstolen.

Det finns goda skäl för att kvotering är förbjudet. Diskrimineringslagen utgår från alla människors lika värde och syftar till att ge alla samma chans oavsett kön. Avgörande för vem som får ett jobb, blir antagen till högskolan eller liknande ska alltså grundas på den personens meriter – inte könstillhörighet. Kvotering innebär diskriminering – när någon gynnas på grund av sitt kön missgynnas samtidigt någon annan på grund av sitt. Det bryter alltså mot den grundläggande demokratiska principen om att alla ska behandlas lika oavsett kön.

När Eivind Torp sökte meriteringsstödet för att kvalificera sig till att bli professor beaktade man över huvud taget inte hans ansökan. Skälet: han är man. Året därpå blev han inte ens informerad om att meriteringsstödet hade utlysts. Han blev alltså diskvalificerad från att söka, enbart på grund av sitt kön. Efter att ha blivit bortkvoterad för andra gången anmälde Eivind Torp, med hjälp av Centrum för rättvisa, saken till Diskrimineringsombudsmannen, DO. DO beslutade sig för att stämma Mittuniversitetet, som erkände att Eivind Torp hade diskriminerats. För Arbetsdomstolen återstår nu att bestämma hur högt skadestånd Eivind ska få.

Många andra universitet och högskolor använder sig av liknande system med olika former av meriteringsstöd öronmärkta för kvinnor. Centrum för rättvisa har granskat landets 31 statliga universitet och högskolor. Svaret: Under de senaste fem åren har mer än hälften av dem använt sig av meriteringsstöd eller liknande som öronmärkts för kvinnor. Mer än vart fjärde lärosäte kommer att fortsätta med olika former av meriteringsstöd till kvinnor under 2015.

Det är allvarligt när statliga myndigheter systematiskt bryter mot diskrimineringslagens krav på likabehandling och förbud mot diskriminering. Det är en sak att på olika sätt uppmuntra kvinnor att göra akademisk karriär, till exempel genom att kontakta kvalificerade kandidater när man lyser ut tjänster och uppmana dem att söka. Men det är en helt annan sak att i en urvalsprocess helt utesluta kandidater enbart på grund av deras kön.

Mittuniversitetet har gått ut i media och sagt att universitetet ”har drivit det hela lite långt, i juridisk mening” men att det var moraliskt motiverat. Det visar bara att man inte har förstått allvaret. Det enda moraliskt godtagbara är att ge alla människor samma chans oavsett kön. Det är däremot både omoraliskt och olagligt att på det sätt som nu skett låsa sig vid procentuella mål och reducera människor till kön och andra faktorer som de själva inte kan påverka.

Anna Rogalska Hedlund, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för Eivind Torp vid anmälan till DO

Sebastian Scheiman, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för Eivind Torp vid anmälan till DO