Demokrati
Åldrande S får det allt tuffare i folkopinionen
Publicerad: 1 juni 2015, 15:05
I dag står partiet opinionsmässigt på samma nivå som när Håkan Juholt precis hade sparkats. Foto: Wikipedia/Henrik Montgomery, TT
Stefan Löfven har det fortsatt motigt i opinionen. I DS Poll of polls, som uppdateras löpande (senast med SCB och Demoskop) vägs samtliga mätningar samman. Avståndet mellan M och S blir allt mindre samtidigt som SD ligger stadigt kring 16 procent.
Ämnen i artikeln:
SocialdemokraternaSocialdemokraterna vill framstå som ”framtidspartiet” men ser man till väljarbasen är det snarare tvärtom. Professor Henrik Ekengren Oscarsson vid SOM-institutet uppmärksammade på 1:a maj partiets demografiska sammansättning. Han konstaterade följande:
• Partiet är ålderstiget. En absolut majoritet är över 50 år och andelen pensionärer utgjorde över 35 procent av väljarna 2014.
• Partiet föryngras inte. Andelen väljare 18 – 39 år har halverats från cirka 56 procent 1988 till 31 procent 2014.
En annan missmatch i S-kommunikationen är epitetet ”arbetarepartiet”. Henrik Ekengren Oscarsson menar att det finns en stark ”arbetsklassromantik” bland väljarna, trots att högst 25 procent av dem i dag skulle kunna yrkesklassificeras som ”arbetare”. Snarare är S numera ett tjänstemannaparti med en tredjedel av sina väljare i offentlig sektor.
SOM-institutet konstaterar att socialdemokrater inte arbetar lika mycket som förr. 1988 var 69 procent av väljarna förvärvsarbetande. 2014 var bara hälften av S-väljarna sysselsatta i arbete: 38 procent var pensionärer, 8 procent arbetslösa och 4 procent studerade.
Att Socialdemokraterna tampas med etiketterna ”framtid” och ”arbetare” är ingen nyhet. Sorgen för S är att partiets negativa trender består, trots flirten med Miljöpartiet och omfamnandet av den postmoderna vänsterns käpphästar (radikalfeminism, antirasism, identitetspolitik).
Stora förhoppningar knöts till Stefan Löfven, som valdes i slutet av januari 2012. I dag står partiet opinionsmässigt på samma nivå som när Håkan Juholt precis hade sparkats. Löfven-effekten var ett initialt glädjeskutt första året.
Nu, när regeringsförmågan testas i skarpt läge, är opinionsutvecklingen mindre lättsam. Sedan valdagen i fjol har Socialdemokraterna tappat nästan fem procentenheter och har cirka 26 procent.
Under lång tid var de Nya Moderaterna partiets huvudfiende, som aktivt sökte sig in mot den politiska och socialliberala mitten. Numera är det också Sverigedemokraterna som jagar Stefan Löfven och hans väljare. SD spelar på åtskilliga klassiska S-värderingar: nationens väl, naturen, rättvisa och trygghet i det Folkhem som inte längre existerar.
Våren 2014 menade flera opinionsexperter att SD inte kunde få mer än 8–10 procent. Men i valet fick partiet nästan 13 procent och opinionssiffrorna har sedan dess stigit till 16,7 procent.
Om inget biter på Jimmie Åkesson – som inte ens behöver vara aktiv för att hans siffror ska stiga – kan Sverigedemokraterna i god tid före valet 2018 vara lika stort eller större än både S och M.
En annan statsvetare, Andreas Johansson Heinö, framträdde nyligen på Linnéuniversitet. Han nämnde fyra frågor som gett Sverigedemokraterna argument som fungerar. I samtliga står S och SD oftast på olika sidor i debatten.
1. GLOBALISERING. Nationalstaterna har förlorat makt till den internationella ekonomin och dess samarbeten. Många längtar efter en ny självständighet för de egna länderna. Antiglobalisering märks både till höger och vänster i politiken.
2. EUROPEISERING. EU har inneburit att nationell makt hamnat i Bryssel. EU är dåligt förankrad hos folket. Den fria rörligheten påverkar arbetsmarknaden, till exempel bygg och transport, och gör att vi ser mer fattigdom i samhället, som de romska tiggarna.
3. INVANDRING. Under folkhemsåren var Sverige Europas mest homogena land. Detta förändrades genom en snabb och hög invandring utan historiskt motstycke. Invandringen leder till påfrestningar för välfärdsstaten och konflikter mellan olika grupper.
4. IDENTITETSPOLITIK. I Folkhemmet gällde assimilering. Samer och romer skulle tvingas in i majoritetsbefolkningen. Sverige gick därefter till att bli världsledande inom stöd till minoriteter. Under 2000-talet har tillkommit debatter om kvotering och särbehandling på etnisk grund. Frågorna är viktiga för SD; de ger legitimitet till SD, som framstår som försvarare av likabehandlings- och rättsstatsprinciper.
Så långt Andreas Johansson Heinö. Att hela 26 procent av LO-medlemmarna skulle rösta på SD om det vore val i dag, enligt Sifo, är onekligen en huvudvärk för Stefan Löfven.
Mats Edman, Chefredaktör Dagens Samhälle