”Akut kompetensbrist kräver snabba lösningar”

Bristen på arbetskraft med rätt kompetens blir alltmer akut på den svenska arbetsmarknaden. Andra kvartalet i år fanns det bara inom näringslivet nära 40 000 vakanser, tjänster som inte kunnat tillsättas. Det är en ökning med 30 procent på ett år.

Finansminister Magdalena Andersson har gjort klart att bristen på arbetskraft riskerar att hämma den ekonomiska tillväxten framöver. Vi delar den bedömningen. Enligt Unionens klubbar har ett av tio företag redan behövt tacka nej till order på grund av kompetensbrist.

Inför höstbudgeten har finansministern presenterat en stor satsning på fler utbildningsplatser inom bland annat högskola, yrkeshögskola och komvux, som till stor del motiveras med kompetensbristen.

Unionen är positiv till fler utbildningsplatser. Ska Sverige vara långsiktigt konkurrenskraftigt måste fler ha en yrkes- eller högskoleutbildning. Men vi ifrågasätter om dessa utbildningssatsningar i det kortare perspektivet verkligen kommer att minska företagens rekryteringsproblem, som på många håll är akut.

Utbildningsnivån bland de arbetslösa är i dag ofta låg och många har inte behörighet att söka yrkes- och högskoleutbildningar. Några av satsningarna, som 1 000 platser på yrkesförarutbildningar, kräver mindre förkunskaper men även här måste man sannolikt kunna svenska på en god nivå. Därför riktar många av utbildningsplatserna sig i praktiken främst till personer som redan har jobb. Bland de yrkesaktiva finns personer som vill vidareutbilda sig. Men fleråriga utbildningar kan fresta på hushållskassan och ger inte heller någon snabb utväxling på arbetsmarknaden.

I rådande konjunktur- och arbetsmarknadsläge är det tydligt att det behövs ett större fokus på fler kortare kurser för yrkesverksamma som vill byta arbetsuppgifter eller kompetensutveckla sig. De kan då lämna enklare jobb som andra kan få. Regeringen borde därför i höstbudgeten lägga förslag som snabbare ger företagen den kompetens de behöver. Unionen vill därför se främst tre åtgärder.

￭ Inför möjligheten att läsa kortare kurser på yrkeshögskolan. De flesta yrkeshögskoleutbildningar är tvååriga och bara tre procent av utbildningsplatserna är kortare än ett år. Regeringens aviserade ökning av antalet platser på yrkeshögskolan tillgodoser därför inte det omedelbara kompetensbehovet. För att snabbare komma åt kompetensbristen måste fler kunna läsa enstaka kurser inom yrkeshögskolan. I dag är det bara möjligt om det finns tomma platser när utbildningen har startat. Det behöver också finnas fler kortare utbildningsprogram.
￭ Mer resurser och tydligare uppdrag till högskolan för fortbildning av yrkesverksamma. På dagens snabbföränderliga arbetsmarknad behöver många fylla på med ny kunskap under yrkeslivet. Högskolan behöver spela en större roll i att erbjuda fortbildning för yrkesaktiva. Utvecklingen har de senaste åren varit negativ när det gäller utbudet av fristående kurser och kurser på distans, som är viktiga för yrkesverksammas möjligheter att uppdatera sin kompetens. I rådande konjunkturläge skulle fler kortare utbildningar för yrkesaktiva kunna fylla en viktig roll.
￭ Minskat krångel och snabbare handläggning av arbetskraftsinvandring. Enligt vår snabbpanelundersökning, som genomfördes i mars, ansåg 25 procent av Unionens fackklubbar att det fanns behov av arbetskraftsinvandring till företagets svenska verksamhet. För stora företag fungerar det ofta bra, men för mindre kan långa handläggningstider och osäkerhet innebära att eftertraktade individer väljer att jobba i något annat land. Det är också oacceptabelt att stelbenta regler tvingar personer med eftertraktad kompetens ut ur landet.

Vill regeringen på allvar minska den akuta kompetensbristen krävs mer flexibla och kortare utbildningslösningar. Annars riskerar fortsatt skenande kompetensbrist att hämma svenska företag och den ekonomiska tillväxten.

Katarina Lundahl, chefsekonom Unionen

Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef Unionen