Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Akademiska Hus kan inte vara statens kassako

Högskolor och universitet kan inte fortsätta vara statens godtyckliga kassako. Om vi menar allvar med ”Kunskapsnationen Sverige” så krävs det att den högre utbildningen lyfts till den status den förtjänar.

Publicerad: 6 oktober 2015, 09:51

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Hela 6,5 miljarder tas ut ur Akademiska Hus för att täcka upp för satsningar på andra områden.

Foto: Wikipedia


Ämnen i artikeln:

HögskolanEkonomisk politik

Vikten av god utbildning lyfts ständigt i den svenska politiska debatten. Efter en lång rad av larmrapporter från grund- och gymnasieskolan och en nationell ”PISA-debatt” har dock den högre utbildningens betydelse osynliggjorts, och högre studier och forskning negligeras konsekvent inom politiken.

Vid enskilda frågor och tillfällen har folklig opinion väckts vilket lett till protester; i vissa fall, som när det gäller Medelhavsinstituten förra året, har politiken även tvingats att backa. Detta är dock undantag. Oavsett om man vill tolka politikers ovilja som ett uttryck för bildningsförakt eller bara ett resultat av dåliga prioriteringar, så är konsekvenserna desamma: Konsekvent nedprioritering av allt ifrån studentbostäder till forskningsanslag.

Senaste uttrycket för detta är resursuttaget ur Akademiska Hus i höstbudgeten. Hela 6,5 miljarder tas ut av regeringen för att täcka upp för stora satsningar som genomförs på andra områden.

Debatten om huruvida detta är en riktig prioritering eller ej kan bli evighetslång, men oavsett vad man anser om regeringens olika satsningar är förfarandet problematiskt.

Hela modellen med ett statligt bolag som förvaltar de högre lärosätenas fastigheter och som kan användas av regeringen för att plocka ut vinst, bygger ett system där det finns incitament för staten att ta ut oskäligt höga hyror för fastigheterna.

Det faktum att Akademiska Hus dessutom har monopol på lokaluthyrningen i de lärosäten där de verkar förstärker denna effekt. Detta har naturligtvis den direkta konsekvensen att det blir mindre pengar kvar till den faktiska verksamheten: utbildning och forskning.

Akademiska Hus som bolag behöver reformeras. Vi ser tre olika sätt som detta skulle kunna göras på:

• Sälj ut verksamheten: Genom ett avskaffat statligt monopol och mer konkurrens skulle hyrorna, vilka i dag ofta ligger långt över marknadspriset, kunna pressas ned. Det skulle också avvärja flera av de problem som uppkommer när universitet och högskolors verksamhet är beroende av politiska förutsättningar, som ofta snabbt förändras. Problemen här är dock tydliga; det är svårt att förutse konsekvenserna av en så stor förändring och lärosätena kan i stället för staten bli beroende av andra aktörer. Det finns också en poäng i att ha viss offentlig kontroll över verksamhetens kvalitet.

• Ge lärosätena ansvar för fastigheterna: Även här försvinner Akademiska Hus problematiska monopolställning, och det ökar dessutom universiteten och högskolornas självständighet genom ett minskat beroende av både marknaden och staten. Denna stärkta autonomi för den högre utbildningen är eftersträvansvärd. Här finns det dock åter igen problem med att förutse konsekvenser och minskad styrning.

• Förändrade ägardirektiv: Det skulle slutligen vara möjligt att behålla Akademiska Hus i sin nuvarande statliga form, men att förändra ägardirektivet så att det omöjliggör vinstuttag; incitamenten för orimligt höga hyror skulle då i princip försvinna helt.

För det sista förslaget är de potentiella motargumenten få. Den politiska oviljan att genomföra en sådan förändring bygger inte på något annat än att regeringar, oavsett block, vill behålla möjligheten att enkelt och utan större motstånd plocka ut pengar för att använda till sina satsningar.

Vi behöver ställa oss frågan: Är det ett rimligt system?

Vera Maria Olsson, språkrör Gröna Studenter Stockholmsregionen

Alrik Altvall, Grön Ungdom Stockholmsregionen

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

HögskolanEkonomisk politik

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News