Vet inte domstolen att vi har bostadsbrist?

I Stockholm har vi en hård press på oss att med alla medel bygga många hyresrätter. Vi har en bostadskris där över 70 000 stockholmare aktivt söker en bostad genom vår bostadskö. Just nu tar det i genomsnitt åtta år i kön för att få en hyreslägenhet. Vi i den rödgrönrosa majoriteten sätter hyresrätten främst, och vi arbetar på olika sätt för att snabbt bygga bra hyresrätter med överkomliga hyror.

Snabba hus, som det kommunala bostadsbolaget Svenska Bostäder har planerat i samarbete med organisationen jagvillhabostad.nu, är ett lyckat projekt med mobila hyresrätter för ungdomar där redan 280 lägenheter med hög kvalitet och pressade hyror står på plats i Västberga på tillfälliga bygglov. Där fanns det inga bekymmer. Men det är med anledning av två andra projekt inom Snabba Hus-konceptet som jag som högsta ansvarig politiker för allmännyttan i Stockholm måste höja rösten.

Man skulle kunna tro att det politiska och rättsliga systemet i det här landet samstämmigt skulle se problemet med bostadsbristen och verka för att komma till rätta med dess avarter. Men i december skulle det visa sig att åtminstone domstolsväsendet inte är med på tåget. Deras verklighetsbild är en annan. När Svenska Bostäders försök att få bygga mobila hyresrätter i Grimsta var uppe i mark- och miljödomstolen så vann grannarna som överklagat.

Men det är inte är grannarnas argumentation som ligger till grund för domen. Nej, det är domstolens egna anledningar där man hävdar att investeringarna är för stora för att kunna motivera ett tillfälligt bygglov. Det här är för övrigt ett resonemang som går igen från Göteborg där liknande domskäl använts för att avslå ett modulhusbygge för studenter.

Men det är ju fastighetsägaren, i det här fallet Svenska Bostäder, som bär kostnaden för investeringarna och även för att återställa marken efter att bygglovet gått ut. Det är Svenska Bostäder som bygger och som är fullt kompetent att bedöma om kalkylen går ihop. Så varför ska mark- och miljödomstolen ha en åsikt om det? Vilket är allmänintresset som man säger sig skydda? Det är för mig en gåta. Det största allmänintresset idag är utan tvekan att bygga bort bostadsbristen.

I Sverige har vi ett system där det som beslutas av lagstiftaren är det som gäller. Att vi nu ser domstolar agera som en tredje statsmakt, med praxisbildning som tar rejäla kliv från lagstiftarens intentioner, är illavarslande.

Självklart kommer vi att överklaga och förhoppningsvis ser nästa instans mer nyktert på lagstiftningen, men också på det enorma behov av bostäder som vi från politikens håll försöker lösa. Tyvärr fördröjs nu byggandet av flera hundra ungdomsbostäder och ungdomarna får vänta ytterligare ett år eller längre på att få en egen lägenhet.

Ann-Margarethe Livh, bostadsborgarråd (V) Stockholm