Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

lördag15.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Stadsbyggnad

Tomträtten i Stockholm särbehandlar boende

Stockholms stad erbjuder nu fastighetsägare med tomträtt möjligheten att friköpa marken. Det är i sig välkommet, men det sker dessvärre långt ifrån på lika villkor. En bostadsrättsförening ska enligt förslaget betala hela marktaxeringsvärdet, medan villaägare bara behöver betala hälften. Det strider mot likställighetsprincipen.

Publicerad: 19 oktober 2016, 08:37

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Friköp av mark måste ske på lika villkor, oavsett vilken boendeform medborgaren valt att bo i, skriver HSB Stockholms vd.


Ämnen i artikeln:

BostadspolitikStockholmBostadsbristen

Remissinstanserna har nu sagt sitt om Stockholms stads förslag om höjda markhyror (tomträttsavgälder). Budskapen från Stockholms samtliga bostadsaktörer är entydiga – varning för stigande avgifter och hyror, ökad bostadssegregation och negativ effekt på nyproduktion. Och det mitt i en av de brutalaste bostadskriserna i modern tid. Trots färska justeringar i förslaget kvarstår ett annat stort problem som inte belysts tidigare. Det är de olika villkoren för friköp av marken, där bostadsrättsföreningar och villaägare behandlas på ett sätt som strider mot likställighetsprincipen.

Tomträttsavgäld är den avgift som Stockholms stad tar ut för markhyra. Senare i höst fattar kommunfullmäktige beslut i frågan, som berör drygt 1 900 bostadsrättsföreningar och cirka 3 900 flerbostadshus i Stockholm. Om förslaget blir verklighet ökar stadens intäkter med cirka 600 miljoner kronor per år under en tioårsperiod, utöver nuvarande intäkt på en miljard. Praxis är att nivån på tomträttsavgälden justeras just var tionde år. Och HSB Stockholm anser att systemet med avgäld, och möjligheten att hyra mark är bra. Avgälden i sig innebär ökade intäkter för staden, som då kan finansiera ett ökat bostadsbyggande. Men den föreslagna höjningen är inte öronmärkt för nya bostadsprojekt eller socialt hållbara lösningar på bostadskrisen.

Det är dock ett hårt slag ekonomiskt för stadens bostadsrättsföreningar, som också begränsar den ekonomiska möjligheten till förvaltning och underhåll av Stockholms befintliga fastigheter.

För att slippa betala den årliga markhyran erbjuder Stockholms stad bostadsrättsföreningar med tomträtt möjligheten att friköpa marken. Och staden är i de flesta fall villig att sälja. Men inte på lika villkor. En bostadsrättsförening får friköpa marken till 100 procent av marktaxeringsvärdet, medan en småhusägare erbjuds 50 procent av marktaxeringsvärdet. För en medelstor bostadsrättsförening på Södermalm innebär förslaget ett friköpspris på 365 miljoner kronor, enligt gällande taxeringsvärde som höjdes i juli 2016.

Baserat på gällande förslag skulle ett friköp dessutom kräva en låneökning på närmare 220 procent, något som skulle innebära en total låneskuld på över en halv miljard kronor. Att ha en så stor belåningsgrad i en bostadsrättsförening är ett mycket stort risktagande.

Om Stockholms stad anser det rimligt att ge denna typ av ekonomiskt stöd till ägare av småhus, borde staden även kunna tänka sig att ge samma ekonomiska stöd till ägare av bostadsrätter. Kommuninvånarna som bor i bostadsrätt skulle i sådana fall inte behandlas på ett sätt som strider mot likställighetsprincipen. Enligt gällande förslag får dessutom småhusägare vid ett friköp en större enskild förmögenhet än de fysiska delägarna av ett flerbostadshus.

Vi behöver inte fler låsningar på Stockholms bostadsmarknad. Vi behöver fler smarta lösningar. Det vore därför rimligt av staden att erbjuda möjlighet till friköp innan höjningen träder i kraft. Men framför allt att friköp av mark sker på lika villkor, oavsett vilken boendeform medborgaren valt att bo i. Förslaget om höjda markhyror, utan rimliga möjligheter till friköp, är inte enbart ett hårt slag för bostadsrättsföreningarnas ekonomi och de boendes plånböcker. Det innebär också att stadens medborgare behandlas på ett sätt som strider mot likställighetsprincipen.

Och det skapar olyckliga problem på en redan djupt ansträngd bostadsmarknad. Är det verkligen något som Stockholms stad vill stå till svars för?

Anders Svensson, vd HSB Stockholm

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev