Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Stadsbyggnad

”Ta chansen att bygga för social trygghet”

Att diskutera antalet bostäder räcker inte. De tvärpolitiska samtalen om bostadspolitiken måste även handla om hur vi bygger hållbart för integration och social trygghet, skriver Ida Legnemark, ordförande för det svenska Healthy Cities-nätverket.

Publicerad: 3 februari 2016, 10:20

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

En farhåga är att antalet nya bostäder blir det enda av intresse i de tvärpolitiska bostadssamtalen.


Ämnen i artikeln:

BostadsbristenHållbart byggandeBostadsbyggandeBostadspolitikBostadspolitiska samtalen

Svensk bostadspolitik står inför en enorm utmaning. Enligt Boverket behöver 700 000 nya bostäder byggas fram till 2025. Statsminister Stefan Löfvén har tagit ett initiativ till ökat bostadsbyggande genom förenklingar av regelverk, ökad byggkapacitet och ökad finansiering för byggandet och tvärpolitiska samtal har nu inletts.

Det är i allra högsta grad välkommet. En farhåga är dock att antalet nya bostäder blir det enda av intresse i dessa samtal, vi vill därför understryka vikten av sociala aspekter i bostadsbyggandet. De är helt avgörande för byggandet av ett hållbart samhälle.

Just nu hanterar många kommuner akut bostadsbrist, framför allt brist på billigare hyresrätter. Det är en brist som accentuerats av det ökade flyktingmottagandet, men som fanns där redan tidigare.

När bostadsbristen blir allt mer akut finns det emellertid risker att det sociala perspektivet får stå tillbaka.

Sverige måste nu ta chansen att bygga för integration och social trygghet, det bör också vara en viktig fråga för regeringen att driva och att stödja kommunerna i. Detta inte minst utifrån regeringens jämlikhetsmål om att sluta hälsoklyftan inom en generation.

Att bygga för social hållbarhet ska absolut inte förväxlas med så kallad social housing - att bygga särskilda bostäder för fattiga. Erfarenheter från exempelvis Storbritannien visar hur den här typen av boenden både segregerar och stigmatiserar.

”Social housing” är inte förenligt med målet att sluta hälsoklyftan, utan skulle tvärtom riskera att öka densamma. Utmaningen är i stället att bygga både prisvärt och attraktivt för en bred och blandad grupp av hyresgäster. Genom blandade upplåtelseformer och bostäder i olika storlek finns möjligheten att rigga för integration.

Genom att förtäta i befintliga områden finns möjligheten att nyttja befintlig infrastruktur och att då göra såväl ekonomiska som miljömässiga vinster.

Samhällsplanering kan, rätt använd, utgöra en motor i arbetet för jämlikhet och påverka mer än den fysiska miljön. Som nationellt nätverk i världshälsoorganisationen WHO har Healthy Cities samlat kunskap och erfarenheter från kommuner runtom i landet när det gäller just att nyttja samhällsbyggnad för att skapa strukturer för jämlikhet.

Vår erfarenhet visar värdet av tvärsektoriellt arbete under lång tid för att uppnå hållbara resultat. Därför bör regeringen ta ett brett grepp om bostadsbyggandet som även inkluderar mjuka värden och som tydliggör konsekvenser för jämlikhet.

Det finns redan i dag goda exempel, men dessa behöver anammas på bred front. Ett gott exempel är hur Malmökommissionen visat på stadsplaneringens roll för social hållbarhet.

Att planera för mer än bara byggnader är avgörande; tillgängliga, mötesplatser ger möjlighet till jämlika möten, Örebro är ett annat gott exempel, där har man arbetat med mikroparker för ökad trygghet i staden.

Utbildning, arbete och bostad brukar ses som tre nyckelfaktorer för integration. När det gäller bostad är det dock mer än tak över huvudet som behöver beaktas. Bostadspolitik och samhällsplanering är i stor utsträckning frågor som påverkar integration och människors upplevelse av trygghet och delaktighet.

En socialt medveten bostadspolitik är således avgörande för god och jämlik folkhälsa, liksom för en hållbar samhällsutveckling i ett bredare perspektiv.

Ida Legnemark, ordförande (V) för WHO:s nätverk Healthy Cities i Sverige

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev