Svenska villaområden sitter på bokrisens lösning

Nästan hälften av Sveriges hushåll bor i dag i småhus. Totalt två miljoner. Om bara 5 procent av dessa bygger ut eller bygger om och hyr ut ytterligare en bostad på sin tomt ger det totalt 100 000 nya bostäder.

Fullt utvecklad skulle denna typ av gradvisa utveckling i växande städers befintliga småhusområden kunna ge 500 000 nya hem.

Siffrorna är svindlande. Framför allt i relation till dagens låga bostadsbyggande.

2000-2013 byggdes i genomsnitt 23 300 bostäder per år, år 2014 färdigställdes 29 200 bostäder (SCB). Trenden är uppåtgående, men det räcker inte. Boverket beräknar att behovet fram till 2020 är i genomsnitt 71 000 bostäder per år (Boverket, mars 2015).

Om vi också tänker småskaligt och låter småhusägare bygga till och bygga om på sin egen tomt kan vi alltså bygga lika mycket som senaste årens totala bostadsproduktion. Minst. På så vis bidrar vi till en bredare bostadsmarknad med förbättrad rörlighet.

Vi utnyttjar det vi redan har och gör det bättre. Smart och hållbart.

I Norge är denna typ av småskalig bostadsutveckling redan verklighet. Skattemässiga regler gör det förmånligt att hyra ut en del av bostadsytan och det är därför vanligt att norrmännens första hem är en uthyrningsbostad. Inte sällan anpassar villaägarna sin bostad för uthyrning redan när de bygger den.

Detta scenario är fullt realistisk också i Sverige. Så varför utnyttjar vi inte villaområdenas stora potential?

Svaret är framför allt att vi har blivit blinda för möjligheten. Den har glömts bort på grund av att vi är fastlåsta i ett storskaligt tänkande när det gäller bostadsproduktion.

2014 gjordes dessutom kompletteringar i Plan- och bygglagen (PBL) som har öppnat upp för nya möjligheter. Det är numera tillåtet att inreda ytterligare en bostad i ett enbostadshus även om kommunala detaljplaner förbjuder det och att bygga till den befintliga villan med 15 kvadratmeter utöver detaljplanens byggrätt.

Likaså att bygga en fristående komplementbyggnad på 25 kvadratmeter, ett så kallat Attefallshus. Även reglerna för privatuthyrning har blivit generösare.

Men ännu mer kan göras! Kommunerna behöver agera proaktivt för att främja den utveckling som nu har börjat gro.

Sveriges husägare utgör alltså en enorm resurs som kan ge många fler bostäder. Framför allt för unga. Samtidigt ger det villaägarna möjlighet att sänka sina boendekostnader.

Men fördelarna är många fler än så. Fler hem inom befintliga småhusområden gynnar även samhället i stort – både ur hållbarhetsperspektiv och ur samhällsekonomisk synvinkel.

Vi kringgår problemet med bristen på byggbar mark och vi undviker även stadsspridning då vi inte behöver bygga på obruten naturmark. Att marken redan är köpt innebär stora samhällsekonomiska vinster.

Genom att använda befintlig infrastruktur slipper vi anlägga nya vägar, dra ny el, nytt vatten och avlopp. Vi skapar också underlag för bättre kollektivtrafik och mer lokal service med en större befolkning i våra villastäder. Sömniga sovstäder kan få mer liv, ökad närhet och småstadskvaliteter – egenskaper som efterfrågas allt mer.

En utveckling av villabeståndet är på alla sätt mer långsiktigt än de många pågående satsningarna på modulbostäder och andra temporära lösningar som riskerar att bli permanentade provisorium, där alltför lite omsorg har lagts på stadsmiljön som helhet.

Vi uppmanar alla växande kommuner att våga tänka längre och större än till traditionell, storskalig stadsplanering och bostadsproduktion. Det ger oss bättre chanser att möta klimatmålen och ger långsiktiga resultat för landets bostadssökande.

Åsa Kallstenius, Kod Arkitekter

Sanna Hederus, Kod Arkitekter

Leif Eriksson, Kod Arkitekter

Karin Kjellson, Kod Arkitekter