Så kan kommuner få bukt med störande ljud

Campinggästerna flyr Vansbro för att slippa ljudterrorn när volymen skruvas upp i epa-traktorer och raggarbilar.

– Förödande. Jag förlorar mycket pengar på det här, men än värre är det dåliga rykte som camparna sprider när de recenserar sin vistelse här, säger Henrik Ersbjörs, ägare av Vansbro Camping.

LÄS MER: C-politiker: En del spelar så rutorna skallrar 

Hög och störande musik på sena kvällar och nätter är en vanlig anledning till att människor kontaktar polisen, inte minst under sommaren. Problemen har tilltagit de senaste åren — bland annat genom att högtalarna blivit kraftfullare — och nu har riksåklagaren beslutat att polisen från 1 juli i år får utfärda böter på plats för den som spelar hög och störande musik, till exempel från en bil.  

Men nu finns också hjälp för kommuner att hantera problemet på annat sätt. Det handlar om samarbete med polisen och andra aktörer, men också om att kartlägga företeelsen och prata med både de som blir störda och de som stör.

– Det är viktigt att båda parterna kan mötas. De flesta vill inte störa, men de har ingen plats att vara på och verkar ha svårt att avgöra vilka platser som är ljudisolerade. Att gå på kollisionskurs med dem hjälper inte, det brukar snarare få motsatt effekt, säger Jenny Andersson, kriminologistudent från Högskolan i Gävle.

LÄS MER: Nej till trafikförbud i Arvika - trots musikterror 

Under sin praktik hos polismyndigheten i Falun fick hon i uppdrag att kartlägga förekomsten av bilburna ungdomar och unga vuxna med smak för ljudstark musik i kommunen. Hon har även belyst problemet ur en nationell synvinkel. 

Arbetet har resulterat i en rapport som Brottsförebyggande rådet (Brå) nu lagt ut på sin kunskapssida om motorburen problematik. Brå kategoriserar de två grupperna som ungdomar med epa-traktor och a-traktor (får inte köra snabbare än 30 km/timmen), samt kepsraggare. 

– Jag hoppas min rapport ska inspirera fler att kartlägga problemen och vara lite mer fantasifulla i sina försök att hitta lösningar, säger Jenny Andersson. 

Bästa resultatet får man om polisen och kommunen samarbetar, understryker hon.

– Kommunerna kan fungera som spindeln i nätet. Det finns många bra exempel på hur man kan förebygga problemet genom samarbete, där man förutom polisen också vänder sig till bland annat motororganisationer och hörselskadades riksförbund.

LÄS MER: Kommuner kräver stopp på musikterror 

Jenny Andersson framhåller Ockelbo som exempel på en kommun där man tacklat problemet på ett framgångsrikt sätt. I det fallet bestod det främst av att en grupp ungdomar samlades och uppträdde störande på en bensinmack i samhället. Kommunen, polisen, föräldrar och ungdomarna hade då ett gemensamt möte där de pratade ut om problemet.

Det ledde till att mackägaren välkomnade ungdomarna att vara där, bara de såg till att hålla rent och snyggt. De blev snart också en tillgång för ägaren genom att hjälpa kunder med sådant de lärt sig när de mekar med sina bilar.

Senare tog ungdomarna också initiativ till en egen epa-festival, med tävlingar och utbyte av erfarenheter.

– När ungdomar får chansen att ta ansvar växer de och tycker att det är roligt.

Jenny Andersson understryker att det viktigt att inte bara se ungdomars och unga vuxnas umgänge med bilar och musik som ett samhällsproblem. Det är också en kulturyttring och en djupt rotad hobby. Att bara möta störande uppträdande med lagstiftning riskerar att trigga igång fenomenet ytterligare och kan göra att man glömmer andra lösningar.

– Kom ihåg att bilarna ofta är ett substitut för en ungdomsgård eller klubb, säger hon.