Så får vi in unga på bostadsmarknaden

Allt fler är i dag eniga om att den svenska bostadsmarknaden har stora problem. Prisökningarna i storstäderna i kombination med hårdare regler för långivarna stänger ute unga människor. Samtidigt har vi ett alldeles för lågt bostadsbyggande i förhållande till behoven.

Här på Dagens Samhälle har flera förslag framförts. Kod Arkitekter förespråkar (23 juni) att villaområden byggs till. Folkpartiet menar istället (22 juni) att minskade ränteavdrag istället vore det bästa, något även Miljöpartiet landade i vid sin kongress nyligen.

Långtidsutredningen har också presenterat sina förslag för att förbättra den svenska bostadsmarknaden. Där föreslås ett helt batteri av åtgärder, dock i små steg och på sikt.

Faran är att det bara blir en tumme av alla förslag, lite här och lite där. Utan ett rejält omtag och mod att ifrågasätta dagens ekonomiska spelregler kommer dessa förslag bara att påverka bostadsmarknaden marginellt. Ett slopat ränteavdrag motsvarar bara ränteläget för något år sedan och då var inte de ungas bostadssituation särskilt mycket bättre.

Därför är det nödvändigt att angripa det största problemet. Det är utan tvekan reavinstskatten – den som låser in äldre i alldeles för stora bostäder.

Reavinstskatten förstör rörligheten på bostadsmarknaden. Ofta är det äldre par, kanske med utflugna barn, som bor i villor utanför våra större städer. Dessa hus som i dag är värda många miljoner. Med den prisutveckling vi haft under 25-30 år innebär det en reavinst på större delen av försäljningsbeloppet. I ren skatt kan det landa på en miljon kronor eller mer.

Att detta hämmar flyttviljan inser alla. Reavinstskatten gör att de kan få en högre boendekostnad trots att de flyttar till en mycket mindre bostad. Inkomsten som pensionär är dessutom i allmänhet lägre, vilket innebär mindre ekonomiska marginaler. Sammantaget leder detta till ett högst rationellt beslut att stanna kvar i den befintliga bostaden.

För unga i färd med att bilda familj eller för andra som önskar flytta till en villa medför detta att utbudet blir onormalt lågt. Det låga utbudet leder till prisstegringar som många inte klarar, utan blir hänvisade till trånga lägenheter eller till att helt enkelt vänta på bättre ekonomiska möjligheter. Samtidigt som utlåningsreglerna skruvas åt och blir hårdare. Samhällsekonomiskt är detta vansinne.

Men skatteintäkterna då?

Det går alldeles utmärkt att hitta en kostnadsneutral lösning som ändå tar bort de skadliga effekterna av reavinstskatten. Inte heller måste en sådan skatteförändring gynna en grupp på någon annan grupps bekostnad.

Vill man ha en sådan lösning är det enklaste att skatten på uppskovsbeloppet behålls, men betalas inte till statskassan förrän uppskovet realiseras. Skatten på uppskovsbeloppet sätts så att den motsvarar statens kostnad för att ge skattekrediten.

En annan modell är en reducerad eller helt borttagen reavinstskatt, vilket i ett internationellt perspektiv inte är onormalt. Villaägarna har jämfört skattereglerna för bostäder i våra närmsta grannländer. Där betalas reavinstskatt bara om man ägt bostaden i mindre än två år (Finland och Norge), tre år (Danmark) eller tio år (Tyskland). Dessa regler ökar rörligheten, men motverkar samtidigt spekulativa bostadsköp eftersom korta affärer beskattas som kapitalvinster.

I dessa länder betalar fastighetsägare istället något mer i stämpelskatt eller till det som hos oss motsvarar kommunal fastighetsskatt. Så länge den skatten är bestämd i förväg undviker man den smått absurda situation vi hade i Sverige tidigare, där fastighetsskatten skenade om man råkade bo i ett attraktivt område.

Större rörlighet på bostadsmarknaden gynnar alla. Unga får en chans att komma in på bostadsmarknaden. Företag kan rekrytera utan att bostadsfrågan är ett hinder. Äldre kan på ålderns höst flytta till den lägenhet, kanske på nedre botten, som underlättar tillvaron för dem.

Genom att ta bort reavinstskatten kommer vi snabbt att få en bättre fungerande bostadsmarknad. Utbudet på både lägenheter och villor kommer att öka. Det är det viktigaste för att även unga ska ha en chans att få sin första bostad.

Sedat Dogru, kommunpolitiker (M) i Haninge, fd riksdagsledamot