Stadsbyggnad
”Så får fler unga vuxna ett eget hem”
De stora internationella organisationerna står i kö för att berätta för regeringen att de är oroliga över den svenska bostadsmarknaden. Nu senast är det EU-kommissionen som bekymrar sig över svenskarnas skuldsättning. Vi ska självklart ha en sund skuldsättning i samhället, men vi får inte glömma debatten om unga vuxnas svårigheter att hitta någonstans att bo.
Publicerad: 31 maj 2017, 03:30
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
”Vi behöver både fler hyresrätter och fler bostadsrätter” Foto: Hasse Holmberg/TT
Att flytta till sin första egna bostad är för många förenat med pirr i magen och luft under stegen. Men numera är jakten på bostad allt oftare förenad med magont och ett hopplöst hattande i tillfälliga boenden. Vissa menar till och med att dagens unga generation är den första i historien som har det sämre än sin föräldrageneration. När det kommer till bostad måste man nog tyvärr säga att det stämmer.
En ny rapport, som analysföretaget Prognoscentret gjort på uppdrag av HSB, visar att möjligheterna för unga vuxna att köpa en bostad har minskat i 20 större kommuner. 2005, året rapporten tar sin utgångspunkt, kunde en tydlig majoritet unga vuxna köpa en bostad, klara den löpande boendekostnaden och undvika lån utan säkerhet. Tio år senare räcker inte insatsen till bottenlån för något av hushållen och allt fler tvingas ta dyra blancolån för att kunna köpa en bostad. Ja, det är lätt att förstå att det förväntansfulla pirret har blivit till molande magont.
Det är särskilt ironiskt att många unga som arbetar har fått det bättre ekonomiskt de senaste åren, men samtidigt fått det svårare att köpa en egen bostad. En av förklaringarna är de ökade kreditrestriktionerna som införts de senaste tio åren. Även om bolånetak och amorteringskrav kunde motiveras för att minska hushållens skuldsättning har det också hindrat många unga att hitta ett eget hem. Den motsättningen måste vi också kunna diskutera.
Men hyresrätten då? Vi behöver både fler hyresrätter och fler bostadsrätter. I en viss fas i livet kanske hyresrätt passar bäst, i andra bostadsrätt. Men nybyggda hyresrätter har i regel en hög hyra. På många håll i landet är en bostadsrätt ett bättre ekonomiskt alternativ.
Och vad gör HSB åt saken? Till att börja med bygger vi fler bostäder än vad vi gjort på väldigt många år. Under 2016 byggde vi närmare 2 500 bostäder, i år blir det ännu fler. Vi bidrar också med en satsning som vi kallar HSB 100. Det innebär att vi bygger bostadsrätter och hyresrätter som en medelinkomsttagare i respektive kommun har råd med. Den typen av satsningar har vi sett för lite av från byggbranschen de senaste åren.
De avgörande nycklarna för att fler ska komma in på bostadsmarknaden sitter dock regeringen på. Vi behöver naturligtvis en politik som gör det möjligt att vi kan bygga ännu fler bostäder över tid. Men det krävs även andra reformer.
1. Först och främst behöver vi få fart på det långsiktiga sparandet. Här vore ett avdragsgillt bosparande en bra balans mot bolånetak och amorteringskravet. Det skulle göra det möjligt för fler att efterfråga ett eget boende.
2. Regeringen behöver även se över bostadsbidragen. Det har urholkats kraftigt de senaste decennierna och behöver justeras. Det bör anpassas så att fler hushåll kan ta del av det och därmed få möjlighet till ett boende som passar behoven bättre.
3. Flyttskatten behöver förändras. En ökad rörlighet innebär att vi utnyttjar de redan byggda bostäderna bättre. Det gynnar inte minst unga på bostadsmarknaden.
Dessa insatser vore inte minst en effektiv medicin att mildra magontet när nästa generation ska hitta ett eget hem.
Anders Lago, förbundsordförande HSB
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.