Redovisningsregler hämmar bostadsbyggande

De svårigheter som begränsar byggandet av flerfamiljsbostäder i de mest attraktiva och därför lönsamma delarna av storstadsområdena har länge uppmärksammats. Men Sverige är ett stort land.

Enligt Hyresgästföreningen rapporterar 183 av landets 290 kommuner en bostadsbrist.

Med befolkningstillväxt, stigande bostadspriser i storstäderna och en låg räntenivå har lönsamheten för byggande av hyreslägenheter förbättrats runt om i landet. En insikt som bostadsministern Mehmet Kaplan saknar när han inte vill ta tag i redovisningsregler som hämmar nybyggnation för dessa kommuner.

När de kommunalt ägda bostadsföretagen vill bygga upptäcker de att de nya redovisningsreglerna som infördes 2014 gör att även de mest lönsamma objekten måste bokföras som förluster.

Tidigare värderades fastigheter som anläggningstillgångar baserat på det bokförda anskaffningsvärdet. De nya reglerna som kallas K3 innebär att fastigheter i stället värderas som omsättningstillgångar.

Värderingen utgår från ett framtida genomsnittligt driftnetto. Detta ställs i relation till krav på direktavkastning som speglar historiska risknivåer när befolkningen i mindre och medelstora orter minskade.

De nya redovisningsprinciperna innebär därför att även objekt som nu bedöms vara affärsmässigt lönsamma med positivt nuvärde kan medföra stora omedelbara nedskrivningsbehov och därför inte kan genomföras.  Resultatet är att det för många av landets kommunala bostadsföretag inte är möjligt att bygga ens i de mest attraktiva lägena.

Kommunala politiker tvingas på grund av de nya redovisningsreglerna välja mellan bostadsbyggande eller att skära ner på välfärd som sjukvård och skola helt i onödan.

Ett exempel på hur reglerna slår är Fruktlunden i Karlskoga. 2014 byggde det allmännyttiga företaget Karlskogahem AB två centralt belägna sexvåningshus med 45 lägenheter.

Karlskoga har 30 000 invånare, en befolkningstillväxt på en procent per år och en god arbetsmarknad med omfattande inpendling. Ändå har det inte byggts hyreshus i kommunen på 30 år.

Byggkostnaden för Fruktlunden var 90 miljoner kronor. Efterkalkylen visar positivt resultat efter avskrivningar. Efter förhandlingar med revisorer blev man ändå tvungna att gå med på en nedskrivning med 20 procent vilket innebar att Karlskogahem tvingades redovisa förlust 2014.

Vi i Liberalerna anser att de nya redovisningsreglerna snarast måste ses över och ändras så att de inte fortsätter att lägga en våt filt över bostadsbyggande i mindre och medelstora orter.

Samtidigt är bostadsminister Mehmet Kaplans agerande i frågan ologisk och inkonsekvent.

I DN Debatt (13/1) förklarade Kaplan och regeringen sitt bristande tålamod med landets kommuner och menade att det är dags att ”se över krav på bostadsbyggande för kommunerna”.

Man hotade även med att om ”inte varje kommun tar ansvar för att det byggs tillräckligt för regionens och nationens behov skulle dessa krav kunna göras bindande”.

Bara två dagar tidigare i en skriftlig fråga i riksdagen förklarade bostadsminister Kaplan när han blev tillfrågad om redovisningsproblemen att det är en fråga han ska följa men ansvaret för att hantera frågan ansågs ligga på Bokföringsnämnden.

Bostadsministern glömde här att det är han och inte Bokföringsnämnden som ska ta ansvar för landets bostadsförsörjning.

Regeringen måste ge de kommunala bostadsföretagen rimliga förutsättningar att möta befolkningens bostadsbehov i stället för att försöka kommendera fram ett ökande byggande. En utredning av redovisningsreglerna för bostadsföretagen bör snarast genomföras.

Robert Hannah, riksdagsledamot, bostadspolitisk talesperson (L)

Lars Hultkrantz, professor i nationalekonomi och kommunpolitiker i Karlskoga (L)