Ökad rörlighet avgörande för bostadsmarknaden

Replik: Det är bara att instämma med Gudrun Schyman och Barbro Engman när de konstaterar att bostadsbyggandet bromsar – trots att bostadsbristen förvärrats. Bostadsfrågan förtjänar en plats betydligt högre upp på den politiska dagordningen. Bristen på politisk handlingskraft har fått allvarliga konsekvenser för dem som saknar kontakter, kötid eller kapital.

Hyresrättens konkurrensfördelar ska vara enkelhet, lättillgänglighet och förutsägbarhet. Därför är det synd att de bostadspolitiska recept som Schyman och Engman ordinerar motverkar ökad rörlighet. Den enda marknad där politiken konsekvent försöker reglera priset är också den som fungerar allra sämst. Den dåligt fungerande hyresmarknaden har bidragit till mycket av det Schyman och Engman pekar på – att människor tvingas till svarta kontrakt eller att avstå ett jobb, men även till ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter.

Nybyggda bostäder har aldrig, och kommer aldrig att bli, billigare än bostäderna som redan finns i befintligt bestånd. Därför är ökad rörlighet avgörande för att vi ska ha en bostadsmarknad för alla.

En friare hyressättning skulle möjliggöra ökade investeringar i hyresrätter, tvinga fram en mer engagerad förvaltning av fastigheterna och framförallt skapa flyttkedjor som tillgängliggör fler bostäder. Parallellt med en friare hyressättning kan kommuner teckna blockhyresavtal, som säkerställer ett billigare boende för de individer som står allra längst från bostadsmarknaden. Rimliga hyror säkerställs genom långa avtalstider och en databas som redovisar hyresnivån i varje lägenhet.

Hyresrätten är central för en väl fungerande bostadsmarknad. Men för den som planerar att bo länge är det ägda boendet det ekonomiskt mest fördelaktiga. De kraftigt höjda kreditrestriktionerna – nu senast med ytterligare ett amorteringskrav och sedan tidigare rejält tilltagna kalkylräntor, bolånetak och skuldkvotstak – innebär kraftigt höjda trösklar in på den ägda bostadsmarknaden. De skapar också ytterligare inlåsningseffekter när många nu frågar sig om de har råd att flytta, ens till något mindre, när de då plötsligt omfattas av amorteringskraven.

Konsekvensen av att hushållen inte längre tillåts efterfråga det byggda sänker byggtakten. Bostadsbyggandet bromsar nu in – från 65 000 påbörjade bostäder 2017 till 46000 nästa år. Detta i en tid när Sverige växer. Redan 2026 blir vi 11 miljoner invånare. Det ställer krav på samhällsbyggandet – människor behöver ha möjlighet att bo och bidra för att vi ska ha fortsatt tillväxt och ökad välfärd. Inbromsningen är en varningsklocka. Förhoppningsvis ljuder den ända till Rosenbad så att vi får se bostadspolitiska förhandlingar direkt efter valet – oavsett valutgång.

Anna Broman, bostadspolitisk expert, Sveriges Byggindustrier