Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Stadsbyggnad

Nya bostadsministern skyldig att tänka nytt

Genom valresultatet har Sverige fått en parlamentarisk situation som bjuder på utmaningar. Behovet av långsiktighet och ansvarstagande i det politiska beslutsfattandet är stort. Och det gäller även förmågan att genomföra reformer där förändring är nödvändig. Allt detta blir extra tydligt inom bostadspolitiken.

Publicerad: 2 oktober 2014, 10:33

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Skymning på bostadsmarknaden?


Ämnen i artikeln:

BostäderBostadsbyggandeBostadsbristen

Det finns en stark koppling mellan bostäder, tillväxt och en uthållig utveckling. När arbetsgivare inte kan rekrytera på grund av bostadsbrist fungerar företag och samhälle sämre. Nya hus använder smartare lösningar än gamla och är mer energieffektiva. Kring dessa samband råder politisk enighet i Sverige.

Alliansregeringen har tagit flera steg för att skapa förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande och en del reformer har också genomförts som innebär en bättre användning av det befintliga beståndet. Men för att vi ska få en bostadsmarknad i balans återstår fortfarande mycket att göra. Inspiration och användbara erfarenheter kan hämtas från såväl grannländer som andra sektorer.

Inom infrastrukturpolitiken råder enighet om att den så kallade fyrstegsprincipen är en klok modell att använda sig av när det gäller att planera för framtiden. Den principen innebär att identifierade behov ska tillgodoses enligt en viss ordning. Även för en bättre fungerande bostadsmarknad skulle en fyrstegsprincip kunna införas:

1. Tänk om: Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet. Överfört till boende skulle det kunna handla om att bostads- och arbetsmarknaderna planeras för en ökad flexibilitet och bättre matchning och att ny infrastruktur och nya bostäder planeras i ett sammanhang. Enklare andrahandsuthyrning och bättre kollektivtrafik bidrar positivt, dåliga tidtabeller och flyttskatter motverkar rörlighet.

2. Optimera: I det andra steget genomförs åtgärder som innebär att det befintliga beståndet kan utnyttjas bättre. Till skillnad från transporter, är bostäder mer beständiga och alternativen är i praktiken färre. På bostadsmarknaden blir därför denna andra punkt betydligt viktigare. Så länge hyressättningen är stelbent och i praktiken dålig på att spegla och ge utrymme för boendes egna val och önskemål kommer vi till exempel att ha en hyresmarknad där alla förväntas köa orimligt länge. Först när hyressättningen bättre motsvarar hyresgästernas prioriteringar och önskemål kan vi få ett optimal utnyttjande av det som redan är byggt.

3. Bygg om och förbättra: Det tredje steget lyfter det fortsatta behovet att renovera och utveckla många bostäder, inte minst i miljonprogramsområdena, så att de motsvarar dagens krav på miljö, energieffektivitet och social hållbarhet. Det är i sig en framtidsinvestering i stort format. Dessutom skulle större lägenheter som görs om till mindre, kunna bidra till att minska bostadsbristen.

4. Bygg nytt: Det fjärde steget genomförs som komplettering till de tre tidigare stegen. Det betyder att nya bostäder måste byggas och att de regelverk som försvårar för detta fortsatt måste undanröjas.

En avgörande skillnad mellan infrastruktur och bostäder är att bostäder byggs med kapital fritt från budgetrestriktioner, och det finns därför ingen anledning att ransonera den fjärde punkten. Den som vill och kan bygga, borde generellt få göra det. Om efterfrågan av någon anledning saknas, är det inte skattebetalarna som står för risken. Det borgar för att nybyggande är ett investeringsbeslut som är klokt när det tas.

Ett säkert sätt att minska nybyggandet är däremot att skapa stark osäkerhet om morgondagens förutsättningar. Det handlar främst om regelverk för nyproduktion och förvaltning, men även beskattningen av fastighetsföretag.

Den nya regeringen har ett ansvar att genom ett nytänkande öppna upp för en fungerande bostadsmarknad, med reformer som inte bara berör det ägda boendet. Det finns en stor samstämmighet kring behovet av fler hyresrätter och en hållbarhetsanpassning av dagens bestånd. Men det finns också låsningar och skygglappar som förhindrar aktörerna och de politiska partierna att vidta de åtgärder som faktiskt skulle ge resultat.

Den mest ansvarsfulla bostadspolitiken är den som utgår från människors behov och från verkligheten. Har en ny regering också denna insikt har den möjligheter att verkligen göra skillnad.

Reinhold Lennebo, vd Fastighetsägarna Sverige

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev